Max Hjelm: Om S haft förmågan att skämmas hade de gjort det nu

I Sverige har den politiska scenen genomgått betydande förändringar under 2000-talet, med maktfördelning mellan olika partier som skapar en ny dynamik i det politiska landskapet. Socialdemokraterna, som historiskt dominerat svensk politik under större delen av 1900-talet, har fått anpassa sig till en ny verklighet där makten skiftar allt oftare mellan blocken.

Författaren Vilhelm Moberg brukade under Socialdemokraternas långa regeringsinnehav ironiskt beskriva partiet som ett ”idéparti med två idéer”: att ta makten och att behålla den. Denna karaktärisering framstår nu i ett nytt ljus, då partiet under 2000-talet haft ungefär lika mycket tid vid makten som Moderaterna, medan Liberalerna faktiskt varit med och styrt mest av alla partier.

Trots dessa förändrade förutsättningar tycks Socialdemokraterna, enligt kritiker, fortfarande agera utifrån en känsla av att de har rätt till makten, vilket påverkar deras beteende i den politiska kommunikationen, särskilt online.

Ett exempel som lyfts fram är TV4:s granskning som visade hur Socialdemokraternas dotterbolag AiP Media skapat vinklade informationssajter och tidningar samt styrt anonyma konton på Instagram utan tydlig märkning om kopplingen till partiet. Även om viss förbättring skett efter granskningen, måste man fortfarande leta för att hitta information om att sajterna och kontona ägs av partiet.

Denna strategi har jämförts med Sverigedemokraternas så kallade trollfabrik som avslöjades av Kalla fakta tidigare i år. När det gäller SD:s anonyma arbete uttalade sig S-ledaren Magdalena Andersson kritiskt och beskrev det som ett ”medvetet och systematiskt arbete för att försöka bedra det svenska folket – lura och splittra”. Dessa uttalanden framstår enligt kritiker som hyckleri mot bakgrund av Socialdemokraternas egna metoder för politisk kommunikation.

Nyligen avslöjade Dagens Nyheter att en pseudonym kopplad till Socialdemokraternas partikansli under flera års tid begärt ut handlingar från Regeringskansliet. Även om offentlighetsprincipen är en viktig del av svensk demokrati och naturligtvis kan användas av oppositionspartier för granskning, framstår syftet enligt kritiker som att anonymt samla material för att sedan sprida negativ information om regeringen.

Bland annat har S-medarbetaren begärt information om talmannens lägenhet och gåvolistan i samband med statsminister Ulf Kristerssons 60-årsfirande. Det som väcker frågor är inte själva begäran om handlingar, utan att det skett anonymt med ett syfte som tycks vara att hitta material som kan användas för att misskreditera regeringen.

Det framstår som paradoxalt att Socialdemokraterna säger sig vilja bekämpa polarisering och politikerförakt, medan de samtidigt använder metoder som kan bidra till just detta. Genom sitt agerande ger de dessutom Sverigedemokraterna möjlighet att hävda att ”alla är lika goda kålsupare” när det gäller politiska metoder.

Under valrörelsen 2022 investerade Socialdemokraterna hundratusentals kronor i politiska annonser med oklar avsändare. Nu när partiet under Magdalena Anderssons ledning säger sig gå till val som ett ”förnyat parti”, tyder mycket på att de fortsätter använda liknande taktik som tidigare.

Kritiken mot Socialdemokraterna handlar i grunden om en diskrepans mellan partiets uttalade värderingar och dess faktiska metoder i den politiska kommunikationen. Om målet enbart är att återta makten, kan dessa metoder framstå som logiska ur ett rent taktiskt perspektiv, men de väcker frågor om den politiska kulturens utveckling i Sverige.

I ett bredare perspektiv illustrerar situationen de utmaningar som etablerade partier står inför i en tid där sociala medier och digital kommunikation förändrar förutsättningarna för politisk debatt och opinionsbildning.