Max Hjelm: Veronica Maggio har rätt om vad valet handlade om

Dagens Nyheters ledarredaktion, som betecknar sig som oberoende liberal, riktar nu skarp kritik mot Tidöpartiernas försök att värva Centerpartiet till ett utvidgat borgerligt regeringssamarbete. I en analys konstateras att politiker och opinionsbildare inom Tidösfären redan innan rösterna slutgiltigt räknats börjat spela locktoner för Centerpartiet. Förhoppningen är att partiet ska vilja ansluta sig till högerblocket och därmed ge det en bredare parlamentarisk grund inför kommande mandatperiod.

Centerpartiet, som har sina rötter i landsbygds- och jordbrukspolitiken men under senare decennier utvecklats till ett liberalt mittenparti, befinner sig i en politiskt utsatt position. Efter att ha ingått i januarisamarbetet med Socialdemokraterna 2019–2021 har partiet hamnat i ett politiskt ingenmansland. Tidöpartierna – Moderaterna, Kristdemokraterna, Liberalerna och Sverigedemokraterna – ser nu en möjlighet att bredda sin majoritet genom att locka över Centerpartiet. För ett parti som gång på gång betonat sin liberala profil vore ett samarbete med högerblocket ett strategiskt vägval med långtgående konsekvenser.

Vid en första anblick framstår lockelsen som begriplig, skriver ledarredaktionen. För ett liberalt parti borde ett samarbete som innebär borgerlig ekonomisk politik – och som håller Vänsterpartiet borta från regeringsinflytande – vara attraktivt. Ändå tvekar Centerpartiet, och frågan är varför.

Svaret, menar ledarredaktionen, är att priset för ett sådant samarbete blir alltför högt. En parallell görs med Socialdemokraterna och Vänsterpartiet, som skulle kunna driva igenom en annorlunda a-kassa och tandvårdsreform i samarbete med Sverigedemokraterna – men avstår. ”Man vill inte ha den där skiten som kommer med”, skriver DN:s ledarredaktion.

Som belägg pekar man på erfarenheterna efter Tidöavtalet, det samarbetsavtal som slöts mellan de fyra högerpartierna efter valet 2022. Före valet fanns en utbredd uppfattning att de borgerliga partierna skulle kunna kontrollera Sverigedemokraterna i regeringsförhandlingarna. Den tron har kommit på skam, skriver ledarredaktionen. Sverige har fått angiveri-, utvisnings- och vandelspolitik, och splittringsretoriken mot muslimer och invandrare har ätit sig in i regeringspartierna. Både Moderaterna och Kristdemokraterna har företrädare som efter valet sprider Sverigedemokraternas konspirationsteorier om importerat röstboskap, konstaterar ledarredaktionen.

Med angiveripolitik syftar man på de förslag som inneburit att offentligt anställda, till exempel inom vård och skola, ska vara skyldiga att rapportera papperslösa till migrationsmyndigheterna. Vandelspolitiken handlar i sin tur om krav på skötsamhet för att beviljas uppehållstillstånd. Båda delarna har varit centrala i Sverigedemokraternas politik och har drivits igenom som en del av Tidöavtalet, vilket lett till omfattande debatt om rättssäkerhet och humanitet.

Samarbetet har rättfärdigats med ett fokus på att lösa samhällsproblem, men det argumentet håller inte, enligt ledarredaktionen. En stram migrationspolitik hade inte krävt inhumana utvisningar och splittring av familjer. Att minska gängkriminalitet och utanförskap går bättre att genomföra utan ett parti som insisterar på segregation. Islamister bekämpas inte genom att legitimera ett parti som misstänkliggör och hetsar mot alla muslimer. Inte heller klimatpolitiken går att upprätthålla med ett i praktiken klimatförändringsförnekande parti i regeringsunderlaget – en politik som fungerar för bilister måste inte genomföras på klimatets bekostnad, framhåller ledarredaktionen.

Ledarredaktionen lyfter även fram artisten Veronica Maggios uppmärksammade Instagraminlägg från valdagen, där hon beskrev valet som mer ödesmättat än vanligt. I inlägget, som senare togs bort, resonerade hon kring att ett rött eller blått maktskifte tidigare bara inneburit olika strategier för att nå ungefär samma mål – en karensdag hit eller en skattesänkning dit. Men Sverigedemokraternas nationalistiska idé om svenskhet, kultur och assimilation går längre än invandringspolitiken. ”Det här är större än ett plånboksbeslut”, skrev Maggio.

DN:s ledarredaktion ansluter sig till den analysen och menar att tanken borde dröja sig kvar i medvetandet. Innan Sverige kan bråka om ekonomin måste landet åter kunna enas som ett ”vi”, är budskapet. Det är en påminnelse om att partipolitiska strategier riskerar att överskugga de grundläggande sammanhållningsfrågor som ett val i slutändan handlar om.

Utöver huvudanalysen publicerar ledarsidan texter av Max Hjelm om Vänsterpartiets valrörelse och Liberalernas omvandling, samt en text med rubriken ”I en demokrati är muslimers röster lika mycket värda”.