Internationella fotbollsförbundet Fifa befinner sig återigen i hetluften efter en rad kontroversiella beslut och ageranden under ledning av ordförande Gianni Infantino. Den schweiziske 56-åringen, som tillträdde posten 2015 med löften om att städa upp organisationen, har istället tagit korruptionen och de tveksamma allianserna till nya nivåer.

När Infantino i lördags landade med privatjet i Houston, Texas, för att bevaka VM-matchen mellan Sverige och Nederländerna, var det bara ännu ett exempel på den livsstil och de prioriteringar som kommit att känneteckna hans ledarskap. Att Fifa-presidenten flyger privatjet över Nordamerika för att hinna se två matcher om dagen är varken klimatsmart eller särskilt representativt för en organisation som säger sig värna om hållbarhet.

Men klimatfrågan är knappast det största problemet på Infantinos meritlista. Fifa-chefen har under sina år vid rodret gjort sig känd för att underhålla nära relationer med auktoritära ledare världen över, vilket väckt omfattande kritik från såväl fotbollsexperter som mänskighetsorganisationer.

Fotbollskorruption är dock inget nytt fenomen inom Fifa. Under Sepp Blatters långa tid som ordförande mellan 1998 och 2015 blev organisationen i det närmaste synonym med korruption och mutor. Efter omfattande avslöjanden om ekonomiska oegentligheter stängdes Blatter till slut av från all fotbollsverksamhet av Fifas etiska kommitté.

Det var i detta läge som Infantino klev fram som en potentiell reformator. Många hoppades att den nya ledningen skulle innebära en renare och mer transparent organisation. Fotbollsexperten Erik Niva sammanfattade senare besvikelsen väl när han konstaterade att han trodde det skulle bli bättre efter FBI:s razzia mot Fifa-hotellet våren 2015, eftersom det knappast kunde bli sämre. Drygt tio år senare tvingades han erkänna att han hade haft fullständigt fel.

Infantinos första stora prövning som Fifa-chef kom med fotbolls-VM i Ryssland 2018. Turneringen var kontroversiell redan från början på grund av det politiska läget och Rysslands agerande på den internationella scenen. Året därpå mottog Infantino en vänskapsorden från president Vladimir Putin, ett beslut som inte gjorde något för att dämpa kritiken mot hans ledarskap.

Ännu mer omdebatterat blev VM i Qatar 2022. Turneringen skuggades av uppgifter om att tusentals migrantarbetare hade fått sätta livet till under byggandet av arenor och infrastruktur. Trots omfattande internationell kritik och uppmaningar att flytta turneringen gick Fifa vidare med planerna, och Infantino försvarade beslutet.

Inför kommande VM 2026, som ska arrangeras av USA, Kanada och Mexiko, instiftade Infantino ett nytt fredspris. Valet av vinnare kunde knappast ha varit mer kontroversiellt – priset gick till USA:s president Donald Trump. Beslutet har mötts av omfattande kritik, och Norge har skickat in ett formellt klagomål till Fifas etiska kommitté med krav på utredning av beslutet.

Som om inte det räckte nekades nyligen den somaliska VM-domaren Omar Artan inresa till USA för att döma matcher i turneringen. Fifa, en organisation som säger sig välkomna alla och aktivt stå upp mot rasism och diskriminering, stod plötsligt handfallna inför Trumps restriktiva migrationspolitik. Incidenten visar på organisationens bristande förmåga att försvara sina egna värderingar när de hamnar i konflikt med värdnationens politik.

När Infantino slog sig ner på hedersläktaren i Houston stadium i lördags hade han sällskap av Svenska fotbollförbundets ordförande Simon Åström. Efteråt berättade Åström att han använde tillfället att framföra kritik mot Fifas fredspris direkt till Infantino. Det är, som många påpekar, det minsta man kan begära av representanter för nationella fotbollförbund i det här läget.

Frågan är nu hur länge det internationella fotbollsssamfundet kommer att acceptera Fifas agerande. Med växande kritik från flera håll och upprepade skandaler står organisationen inför ett allvarligt trovärdighetstest inför VM 2026.