Vietnamesisk Facebooksida skriver falska uppgifter om valfusk

En svenskspråkig Facebooksida som administreras från Vietnam har under veckan spridit falska uppgifter om utredningen av det misstänkta valfusket i Borlänge. Det mest spridda inlägget har delats över 700 gånger och hävdar att polisen vid en husrannsakan hittat utländsk valuta och falska pass. Inlägget innehåller ett bildkollage med vänsterpartisten Mohamed Ali, valsedlar och två poliser. Polisbilden kommer dock från ett SVT-inslag från förra året, där poliser i Göteborg knackar dörr hos misstänkta narkotikaköpare.

På samma sida publiceras även påhittade uppgifter om bevis, brottserkännanden, dramatiska gripanden och presskonferenser. Flera bilder är AI-genererade och visar överdrivna motiv. Trots att de påstås föreställa Sverige syns vietnamesisk eller engelsk text i bakgrunden. Utöver Borlänge och Mohamed Ali skriver sidan om svenska artister, skådespelare och kungligheter som påstås ha varit med om hemska saker eller kommit med stora nyheter. Inläggen är utformade för att locka till delningar, inte för att informera.

Sidan har omkring 10 000 följare, men majoriteten av kontona har samma profilbild, vilket tyder på att följarna inte är äkta. Inläggen bär tydliga kännetecken på en så kallad clickbait-sida, där syftet ofta är att locka till interaktion snarare än att förmedla korrekt information.

Trots det har de falska uppgifterna fått fäste. I kommentarsfält kräver användare omval och utvisning av Mohamed Ali, och medier anklagas för att mörka nyheten. När ett enskilt inlägg dyker upp i ett flöde är tecknen på desinformation inte alltid lätta att upptäcka. Flera användare har också kopierat eller citerat texterna utan att länka till originalinlägget, vilket gör det svårare att spåra var uppgifterna kommer ifrån.

Uppgifterna har spridits vidare även utanför Facebook. Ett konto på X, tidigare Twitter, med nära 5 000 följare har publicerat texten, liksom en annan vietnamesisk svenskspråkig sida och flera privata konton. På fredagen markerade Facebook de ursprungliga inläggen som desinformation, sedan faktagranskningssajten Källkritikbyrån uppmärksammat spridningen. Facebook ägs av Meta, som använder externa faktagranskare för att bedöma innehåll. Inlägg som bedöms som falska kan märkas med en varning och få minskad spridning.

Utredningen i Borlänge gäller Mohamed Abdukardir Alis personvalskampanj till riksdagen. Hittills har ingen delgivits misstanke om brott. Borlänge kommun har i en intern granskning inte heller hittat några belägg för systematiskt valfusk i kommunens lokaler. Trots att utredningen ännu inte lett till några misstankar, har den alltså blivit föremål för en omfattande desinformationskampanj.

Fallet visar hur desinformation om val kan växa fram i sociala medier, ofta med ursprung i sidor som är svåra att knyta till Sverige. Att sidan administreras från Vietnam men skriver på svenska är ett mönster som uppmärksammats allt oftare. Liknande sidor har dokumenterats i flera europeiska länder, där falska nyhetssidor med koppling till utlandet spridit uppgifter om inrikespolitik. Sådana sidor kan bygga upp en följarskara med hjälp av påhittade nyheter och senare användas för att sprida budskap i politiskt laddade frågor. Sociala mediers algoritmer belönar ofta innehåll som väcker starka känslor, vilket gör att just den här typen av påståenden kan få stor spridning.

Förtroendet för valsystemet är en central fråga i alla demokratier. Sverige har traditionellt haft högt förtroende för sin valadministration, och valfusk är mycket ovanligt. Ändå kan påståenden om valfusk få konsekvenser för hur medborgare ser på både valresultat och medier, även när de saknar grund. Faktagranskare och myndigheter har varnat för att desinformation om val är särskilt skadlig, eftersom den är svår att korrigera när den väl etablerats i kommentarsfält och delningar.

AI-genererade bilder gör det hela ännu mer komplicerat. När även bilder kan fabriceras blir det svårare för vanliga användare att skilja mellan äkta och påhittat material. I det här fallet har de falska uppgifterna kunnat leva vidare trots att flera bilder är uppenbart manipulerade eller hämtade från andra nyhetshändelser.

För Borlänges del är de falska uppgifterna en påminnelse om att en verklig utredning lätt kan bli utgångspunkt för påhittade berättelser. Samtidigt är det ännu oklart vad som ligger bakom Facebooksidan och vilka som driver den. Det enda som med säkerhet går att slå fast är att de uppgifter som sprids om polisfynd, erkännanden och presskonferenser inte stämmer.