Lissabon avvecklar delat elscootersystem efter säkerhets- och parkeringsproblem

Lissabon stoppar nu hela systemet med delade elsparkcyklar i staden. Beskedet kommer från borgmästaren Carlos Moedas i en video som publicerats på sociala medier, där han konstaterar att verksamheten inte längre är förenlig med stadens mål för trygghet och ordning i det offentliga rummet.

Beslutet innebär att de operatörer som hittills haft tillstånd att hyra ut elsparkcyklar i Portugals huvudstad måste avveckla sin verksamhet. Det handlar om flera internationella aktörer som under de senaste åren byggt upp omfattande flottor med tusentals fordon utplacerade över hela staden, från turiststråken i centrala Baixa till bostadsområdena längre ut.

Bakgrunden till beslutet är en rad problem som vuxit i takt med att antalet sparkcyklar ökat. Kommunen har under flera år fått ta emot klagomål från boende och handlare om felparkerade fordon som blockerar trottoarer, utryckningsvägar och kollektivtrafikens hållplatser. Samtidigt har olyckor med elsparkcyklar ökat, och staden har pekat på att fordonen ofta används på ett sätt som skapar fara både för förare och fotgängare.

Lissabon är emellertid långt ifrån ensamt om att dra åt tyglarna. Utvecklingen i Europa har under de senaste åren gått från initial entusiasm till en allt tuffare reglering. Paris blev det mest uppmärksammade exemplet när stadens invånare i en folkomröstning 2023 röstade för att helt förbjuda uthyrning av elsparkcyklar. Även i Madrid, Barcelona och Köpenhamn har myndigheterna infört strängare regler, allt från hastighetsbegränsningar till krav på särskilda parkeringszoner.

För operatörerna, bland andra Lime, Voi och Bolt, innebär Lissabons beslut ytterligare ett bakslag i en redan pressad bransch. Marknaden för delad mikromobilitet har under flera år brottats med svag lönsamhet, höga driftskostnader och slitage på fordonen. Flera bolag har tvingats dra sig ur städer eller slås samman för att överleva. Samtidigt har intresset från investerare svalnat, och värderingarna har fallit kraftigt från toppnoteringarna i slutet av 2010-talet.

Det finns dock en tydlig motsättning i bilden. Elsparkcyklarna har samtidigt setts som ett viktigt komplement till kollektivtrafiken i täta städer, inte minst för kortare resor som annars skulle göras med bil. Förespråkare pekar på att fordonen bidrar till minskade utsläpp och avlastar trängseln i stadskärnorna. Frågan är därför inte om delad mikromobilitet ska finnas, utan snarare under vilka former den ska få verka.

Lissabons borgmästare har i sitt uttalande öppnat för att modellen kan komma tillbaka i en annan, mer reglerad form i framtiden. Men för närvarande är beskedet tydligt: de nuvarande tillstånden dras in, och staden kommer att säkerställa att fordonen avlägsnas från gatorna. Exakt när avvecklingen ska vara klar och hur den ska genomföras i praktiken är ännu inte preciserat. Kommunen har dock meddelat att man kommer att arbeta tillsammans med operatörerna för en smidig övergång.

Beslutet väcker också frågor om hur andra städer med liknande problem kommer att agera. Inom EU pågår ett arbete med gemensamma riktlinjer för mikromobilitet, och flera medlemsländer har efterfrågat tydligare ramar för hur delade fordon ska regleras. Lissabon kan därmed bli ett testfall för hur en europeisk huvudstad hanterar balansen mellan innovation, trafiksäkerhet och allmänhetens behov av ett fungerande gaturum.

För resenärer och boende i Lissabon innebär beslutet i praktiken att de snart får förlita sig på andra färdmedel för korta sträckor. Staden har under senare år satsat stort på att bygga ut cykelnätet, och elcykeluthyrning finns sedan tidigare på flera håll. Det återstår att se om de fordon som nu försvinner kommer att ersättas av andra typer av delade tjänster, eller om staden helt enkelt väljer att prioritera fotgängare och cyklister framför eldrivna fordon på trottoarerna.

Under tiden fortsätter debatten i andra europeiska städer som ännu inte tagit lika drastiska beslut. Lissabons val kommer sannolikt att följas noga av politiker och tjänstemän runtom i Europa, där många nu väntar på att se om det går att skapa en ordnad marknad för delad mikromobilitet – eller om det fritt framväxande systemet i grunden är dömt att misslyckas när det möter verklighetens urbana komplexitet.