Brasilien rapporterar om kraftigt minskad avskogning i Amazonas under senaste mätperioden, men miljöorganisationer varnar samtidigt för att landets klimatpolitik innehåller motsägelser som kan undergräva de positiva resultaten.

Enligt nya siffror från Brasiliens rymdforskningsinstitut försvann 2 874 kvadratkilometer regnskog mellan augusti 2025 och juli 2026. Det innebär en minskning med nästan 37 procent jämfört med föregående år, vilket markerar en fortsatt positiv trend sedan president Luiz Inácio Lula da Silva tillträdde sin post.

Utvecklingen representerar en tydlig vändning från den period då landet leddes av högerpresident Jair Bolsonaro. Under Bolsonaros tid vid makten nådde avskogningen sin topp 2022, då stora delar av regnskogen röjdes bort i en takt som väckte internationell oro. Amazonas regnskog spelar en avgörande roll för det globala klimatet och fungerar som en enorm kolsänka som absorberar koldioxid från atmosfären.

När de nya siffrorna presenterades i São Paulo uttryckte president Lula optimism om att landets miljömål kan nås. Han har satt som mål att helt stoppa illegal avskogning senast 2030, en ambition som tidigare mötts med viss skepsis från miljöorganisationer och internationella observatörer.

”Siffrorna visar att vi kan nå det målet om vi upprätthåller den nuvarande takten”, sade Lula vid presentationen av de nya uppgifterna.

Den kraftiga minskningen av avskogning under den senaste mätperioden ses som ett bevis på att Lulas regering lyckats implementera effektivare skyddsåtgärder för regnskogen. Sedan vänsterpresidenten återvände till makten har regeringen satsat på stärkt kontroll och övervakning av skyddade områden, samt ökat stödet till ursprungsbefolkningar som traditionellt varit viktiga förvaltare av skogen.

Amazonas regnskog sträcker sig över nio länder i Sydamerika, men cirka 60 procent av dess yta ligger inom Brasiliens gränser. Detta gör landet till en nyckelaktör i globala klimatinsatser. Regnskogen påverkar inte bara lokala vädermönster utan också globala klimatsystem, och dess bevarande betraktas som avgörande för att möta klimatförändringarna.

Trots de positiva siffrorna möter Lulas miljöpolitik dock kritik från flera håll. Miljöorganisationer har särskilt pekat på motsägelsen i att regeringen samtidigt som den kämpar mot avskogning också stödjer oljeprospektering utanför Amazonas kust. Detta projekt har väckt oro för potentiella oljeutsläpp och negativa effekter på känsliga marina ekosystem i regionen.

Kritikerna menar att oljeutvinning i dessa känsliga områden står i direkt motsats till regeringens uttalade klimatambitioner. De hävdar att Brasilien borde fokusera på förnybara energikällor snarare än att fortsätta utveckla sin fossilbränsleindustri, särskilt i ett område med så stort ekologiskt värde som Amazonregionen.

Frågan om Amazonas och miljöpolitik väntas bli central i den kommande presidentvalskampanjen. Lula ställer upp för omval i oktober och kommer då att möta Flávio Bolsonaro, son till den förre presidenten. Valet väntas delvis komma att handla om vilken riktning Brasilien ska ta i miljö- och klimatfrågor.

För den yngre Bolsonaro blir utmaningen att positionera sig i en fråga där hans fars politik mötte kraftig internationell kritik. Den äldre Bolsonaros tid vid makten präglades av omfattande avskogning och en avreglering av miljöskyddet som ledde till rekordnivåer av skogsskövling.

Den internationella gemenskapen följer utvecklingen i Brasilien noga, då landets hantering av Amazonas har direkta konsekvenser för globala klimatmål. Flera europeiska länder och miljöorganisationer har tidigare hotat med handelssanktioner om avskogningen inte minskar.

De senaste siffrorna ger hopp om att trenden kan vändas, men experter betonar att fortsatta insatser och långsiktig politisk vilja krävs för att säkerställa regnskogens bevarande för framtida generationer.