Bostadspriserna har nu sjunkit tillbaka till nivåer som senast sågs vid årsskiftet 2020/2021, enligt det senaste prisindexet från statliga banken SBAB och bostadssajten Booli. Denna utveckling kan ses som en normalisering efter de kraftiga prisuppgångarna under pandemin, särskilt för villor, menar SBAB:s chefekonom Robert Boije.

”Det är ändå lite märkligt”, säger Boije om prisfallet. ”Vi har fortfarande haft ett ganska starkt år bakom oss, med fallande bolåneräntor, särskilt rörliga räntor, och även kraftiga ökningar av reallönerna.”

Decembers prisnedgång innebär att bostadspriserna nu ligger nästan 12 procent under toppnivåerna från våren 2022. Marknaden har därmed genomgått en betydande korrigering under de senaste åren.

Regeringen har för 2026 aviserat flera åtgärder som syftar till att underlätta för unga att ta sig in på bostadsmarknaden. Bland de planerade förändringarna finns lättnader i amorteringskraven och ett höjt bolånetak. Enligt SBAB:s prognoser kommer bostadspriserna att stiga med cirka fem procent under nästa år.

Robert Boije är dock tydlig med att de annonserade förändringarna i bolånereglerna sannolikt inte kommer att ha någon större påverkan på prisutvecklingen. ”Vi tror inte att bostadspriserna kommer att påverkas särskilt mycket av dessa ändrade bolåneregler, utan det som främst kommer att driva prisbilden nästa år är fortsatta ökningar av realinkomsterna,” förklarar han.

När det gäller ränteutvecklingen under 2026 förutspår SBAB att de rörliga bolåneräntorna kommer att förbli relativt stabila. Samtidigt ser man tecken på en uppgång för de längre räntorna på marknaden. Detta betyder att ränteläget sannolikt inte kommer att bidra till stigande bostadspriser under det kommande året.

”Jag tror inte vi ska förvänta oss någon skjuts för bostadspriserna från räntorna under 2026; snarare tvärtom,” säger Robert Boije.

Denna utveckling kommer i en tid då bostadsmarknaden försöker hitta en ny jämvikt efter flera år av exceptionella förhållanden. Pandemin ledde till kraftigt förändrade boendepreferenser, med ökat fokus på större bostäder och tillgång till utomhusmiljöer, vilket drev upp priserna på framför allt villor.

Sedan dess har flera faktorer bidragit till att kyla ner marknaden, inklusive stigande räntor under 2022 och 2023, ökad osäkerhet kring ekonomin och anpassningar till ett mer normalt arbetsliv där distansarbete inte längre är lika dominerande för många.

De regionala skillnaderna i prisutvecklingen har också varit påtagliga, där storstadsregionerna visat sig mer motståndskraftiga mot prisfall än många mindre orter. Detta mönster förväntas fortsätta under kommande år, med varierande prisutveckling beroende på lokala arbetsmarknader och demografiska förändringar.

Bankernas kreditbedömningar spelar också en avgörande roll för marknadens utveckling. Trots de aviserade lättnaderna i amorteringskrav kommer många banker sannolikt att fortsätta tillämpa sina egna kreditbedömningsmodeller, vilket kan begränsa effekten av de regelförändringar som regeringen planerar.

För bostadsköpare innebär den nuvarande situationen både utmaningar och möjligheter. Priserna har stabiliserats på en lägre nivå än toppnoteringarna från 2022, vilket öppnar för köpmöjligheter för vissa grupper. Samtidigt kvarstår höga trösklar för förstagångsköpare, särskilt i storstadsregionerna, där kontantinsatsen fortfarande utgör ett betydande hinder trots att priserna korrigerats nedåt.