Brittiska fintechbolaget Allica Bank söker svensk banklicens för expansion i Europa

Den brittiska fintechbanken Allica Bank har ansökt om en svensk banklicens hos Finansinspektionen. Det uppger Financial Times. Sverige blir därmed den första marknaden i en internationell expansion som senare ska omfatta såväl Nederländerna som Irland.

Allica Bank grundades 2019 och är en av de brittiska utmanarbankerna som vuxit fram för att öka konkurrensen, främst inom företagssegmentet. Bolaget riktar sig mot små och medelstora företag och erbjuder bland annat företagslån, sparkonton och betaltjänster. I Storbritannien har banken under flera år vuxit snabbt och blivit en etablerad aktör i segmentet.

Allica Bank tillhör den grupp brittiska fintechbolag som valt att fokusera på företagsmarknaden snarare än konsumentmarknaden. Affärsmodellen bygger på att erbjuda ett enklare och snabbare alternativ till de traditionella storbankerna, med automatiserade kreditbedömningar och lösningar som kan anpassas efter kundens storlek. I Storbritannien har bolaget bland annat vuxit genom att ta emot inlåning och ge företagslån till små och medelstora företag som annars kan ha svårt att få finansiering. Den typen av finansieringsgap finns även på andra europeiska marknader, där småföretagare ofta får vända sig till flera banker innan de får ett lån.

Att valet föll på Sverige har flera förklaringar. Även om den svenska bankmarknaden är koncentrerad till några stora banker – Nordea, SEB, Handelsbanken och Swedbank – är landet samtidigt en av Europas mest digitaliserade marknader. Det har gjort Sverige till en naturlig testmarknad för nya finansiella tjänster. Flera nya aktörer har på kort tid etablerat sig, däribland danska Lunar och svenska Northmill. Dessa bolag har framför allt riktat sig mot privatpersoner, men även mot företag. Successivt har de bidragit till att de traditionella storbankerna har skärpt sina digitala erbjudanden och i flera fall sänkt sina priser.

För Allica Bank innebär en svensk licens även en väg in i den bredare europeiska marknaden. Inom EES gäller så kallad passortering, vilket innebär att ett företag med banklicens i ett medlemsland kan bedriva verksamhet i andra länder utan att söka nya tillstånd. Med ett svenskt tillstånd kan Allica alltså på sikt erbjuda sina tjänster även i andra EU-länder. Det är sannolikt en viktig anledning till att bolaget valt att inleda sin internationella expansion just här.

Nederländerna och Irland, som nämns som nästa steg, är båda marknader med många små och medelstora företag och en hög digital mognad. Därmed liknar de Sverige i flera avseenden. Samtidigt är det två länder där storbankerna traditionellt har starka ställningar, inte helt olika situationen i Sverige. För en ny aktör kan det finnas utrymme att vinna kunder genom att erbjuda enklare och snabbare finansieringslösningar för mindre företag – en grupp som ofta upplever att de hamnar i skymundan hos de större bankerna.

Finansinspektionen ska nu granska ansökan. En banklicens kräver att bolaget uppfyller en rad krav, bland annat när det gäller ägare, ledning, kapitalbas, riskhantering och it-säkerhet. Handläggningstiden varierar beroende på ärendets komplexitet. Något besked om när ett beslut kan komma har ännu inte lämnats.

Den brittiska fintechsektorn har under flera år varit en av Europas mest framgångsrika, med en rad snabbväxande bolag. Men sedan Storbritannien lämnade EU har tillgången till den gemensamma marknaden blivit mer komplicerad. För brittiska fintechbolag har det blivit allt viktigare att etablera sig inom EES för att kunna fortsätta sälja tjänster till kunder i Europa. Allica Banks ansökan kan ses som ytterligare ett exempel på den trenden, där bolag väljer att förlägga sin europeiska bas utanför Storbritannien.

Om Allica Bank beviljas licens kommer bolaget in på en svensk marknad där företagsutlåning länge dominerats av en handfull aktörer. En ny utmanare med internationella ambitioner skulle kunna öka trycket på de etablerade bankerna att förbättra villkoren för mindre företag. Det återstår att se hur snabbt processen går och hur de svenska storbankerna svarar på den nya konkurrensen.