Domare tillåter Trumps 10-miljardersstämning mot BBC för förtal att gå vidare

En domare i USA har gett grönt ljus för att gå vidare med den tio miljarder dollar tunga förtalsstämning som Donald Trump lämnat in mot BBC. Det innebär att den brittiska public service-jätten nu tvingas försvara sig i en rättsprocess som kan bli både utdragen och kostsam. Enligt uppgifter i stämningsansökan handlar målet om ett tv-reportage som BBC sänt och som Trump menar innehåller medvetet falska uppgifter om honom.

Trumps advokater hävdar att BBC agerade med uppsåt att skada den förre presidentens rykte och att uppgifterna i programmet saknade grund. Ex-presidenten kräver ett av de högsta skadestånden någonsin mot ett mediebolag. BBC har tidigare försvarat sina reportrar och sagt att inslaget byggde på en omsorgsfull granskning. En talesperson för bolaget har meddelat att man kommer att bestrida stämningen, men avböjt att kommentera detaljerna i nuläget.

För att förstå allvaret i beslutet krävs en tillbakablick på hur den juridiska tröskeln ser ut för offentliga personer i USA. En politiker eller kändis som stämmer för förtal måste bevisa att mediet agerade med så kallad ”actual malice”. Det betyder att redaktionen kände till att uppgifterna var falska eller struntade i om de var det. Det är en mycket hög ribba, och många stämningar av det här slaget avvisas redan i ett tidigt skede. Att domaren nu låter ärendet gå vidare tyder på att den formella grunden anses tillräcklig för en prövning.

Trump har under flera år använt domstolarna som vapen mot medier han anser vara partiska. Han har tidigare stämt såväl CNN som The Washington Post, och i flera fall har stämningarna avvisats eller dragits tillbaka. Det här är dock första gången som ett så högt belopp riktas mot ett brittiskt mediebolag i en amerikansk domstol. Juridiska bedömare ser därför fallet som ett test på hur långt en politisk ledare kan gå i sin kamp mot internationell press.

BBC är inte vilken aktör som helst i sammanhanget. Bolaget finansieras i huvudsak av den brittiska licensavgiften och har en särskild ställning som oberoende public service. En fällande dom eller en stor förlikning skulle inte bara bli en ekonomisk smäll, utan också skicka signaler om att även världens mest etablerade nyhetsorganisationer kan pressas till tystnad. Mediaexperter varnar för att detta kan få en avkylande effekt på granskande journalistik, särskilt när det gäller rapportering om makthavare.

Processen väcker också frågor om gränsöverskridande juridik. BBC:s rapportering producerades i Storbritannien, men stämningen är väckt i USA. Det innebär att domstolen kan komma att granska redaktionella beslut som fattats under brittiska lagar, vilket skapar komplicerade konflikter mellan olika rättssystem. Frågor om källskydd och yttrandefrihet kan bli centrala, och det är inte uteslutet att fallet hamnar i högre instanser innan det är avgjort.

Beloppet – tio miljarder dollar – är exceptionellt högt till och med i amerikanska mått. Juridiska experter påpekar att summan kan vara ett sätt att maximera uppmärksamhet snarare än att spegla en realistisk bedömning av skada. Samtidigt innebär den enorma siffran att BBC tvingas lägga stora resurser på att försvara sig, oavsett utgång. Redan nu har bolaget meddelat att man kommer att anlita flera externa juristbyråer, vilket i sig kan bli en kostsam historia.

Fallet följs noga av mediebranschen i hela världen. Många ser det som en förlängning av en trend där politiska ledare använder stämningar för att skrämma oberoende redaktioner. Fenomenet kallas ofta för SLAPP – strategiska processer mot allmänhetens deltagande – och har blivit allt vanligare i både USA och Europa. Kritiker menar att även om en stämning saknar grund, kan den uppnå sitt syfte genom att tvinga medier att lägga tid och pengar på juridik i stället för journalistik.

För Trump är detta ytterligare ett sätt att hålla sig relevant i den politiska debatten och positionera sig som offer för etablissemanget. För BBC handlar det om att försvara sin trovärdighet inför en global publik. En långdragen process innebär att interna meddelanden, mejl och redaktionella överväganden kan bli offentliga, vilket i sig är ovanligt för ett bolag som normalt skyddar sina källor. Oavsett hur fallet slutar har det redan skakat om relationen mellan medier och makt på ett sätt som lär märkas under lång tid framöver.