Palaus president varnar för att högutslippsländer kan möta rättsliga åtgärder på grund av klimatpassivitet.

Stilla havets önation Palau har återigen riktat skarp kritik mot världens rika länder och kräver att de omedelbart trappar upp sina klimatåtgärder. President Surangel Whipps Jr. varnar nu för att de länder som underlåter att agera kan komma att ställas inför rättsliga åtgärder.

– Vi kan inte längre vänta. Varje år av passivitet innebär att vi närmar oss en punkt utan återvändo, sade han i ett uttalande som snabbt fått internationell uppmärksamhet.

Palau, en önation med cirka 18 000 invånare i västra Stilla havet, hör till de länder som är mest utsatta för klimatförändringarnas effekter. Stigande havsnivåer hotar kustlinjer, sötvattenkällor och jordbruk. Forskare har varnat för att flera Stillahavsnationer riskerar att bli obeboeliga inom några decennier om den globala uppvärmningen inte begränsas till 1,5 grader.

Presidentens uttalande är inte enbart symboliskt. Det signalerar en växande frustration bland små önationer som under lång tid sett sina territorier hotas av utsläpp som till största delen genereras av industriländerna. Enligt internationella klimatavtal har de utvecklade länderna ett särskilt ansvar – både för att minska sina egna utsläpp och för att stödja utsatta länders anpassning till ett förändrat klimat. Kritiker menar att löftena i praktiken ofta förblir tomma ord.

Hotet om rättsliga åtgärder är dock inte att ta lätt på. Den internationella rättsutvecklingen har under senare år visat att klimatfrågor allt oftare prövas i domstol. Flera nationella domstolar har slagit fast att regeringar har en legal skyldighet att agera mot klimatförändringar, och trycket ökar på internationella organ att ta ställning i frågan.

För gruvindustrin har utvecklingen en tydlig innebörd. Stilla havet har blivit en av världens mest strategiskt viktiga regioner för prospektering av de metaller och mineraler som krävs för den gröna omställningen. Kobolt, nickel, mangan och sällsynta jordartsmetaller efterfrågas allt mer, och företag från flera länder har ansökt om tillstånd att prospektera på havsbottnen i områden som ligger nära Palaus exklusiva ekonomiska zon.

Palau har varit en av de mest framträdande kritikerna mot djuphavsbrytning. Tillsammans med andra Stillahavsnationer har landet krävt ett globalt moratorium. Argumentet är att djuphavsbrytning kan få allvarliga effekter på marina ekosystem som redan är hårt pressade av klimatförändringar och havsförsurning. Samtidigt står det klart att efterfrågan på dessa mineraler kommer att växa kraftigt under de kommande åren.

Gruvindustrins företrädare hävdar att djuphavsbrytning är nödvändig för att säkra tillgången på kritiska råmaterial. De pekar på att utvinning till havs i vissa fall kan vara mindre skadlig för miljön än traditionell gruvdrift på land. Forskare är dock oense. Det råder fortfarande stor osäkerhet om vilka konsekvenser gruvverksamhet på flera kilometers djup skulle få för djuphavskoraller, fiskbestånd och globala havsströmmar.

Palaus president kopplar samman dessa frågor. För att de rika länderna ska kunna leva upp till sina klimatåtaganden krävs både minskade utsläpp och en hållbar utvinning av övergångsmineraler. Att bryta mineraler i känsliga havsområden samtidigt som man försummar klimatåtgärder vore en dubbel skada, menar han.

Bakgrunden är en internationell klimatpolitik som under senare år präglats av såväl framsteg som bakslag. FN:s klimatkonferenser har resulterat i flera överenskommelser, men genomförandet går långsamt. Flera av världens största ekonomier har skjutit upp sina utsläppsminskningar och fortsatt investera i fossil infrastruktur. För önationer som Palau handlar frågan inte om framtida hot – den handlar om överlevnad här och nu.

Experter inom internationell rätt menar att en utdragen juridisk process mot ett större industriland skulle kunna skapa ett viktigt prejudikat. Det skulle i sin tur kunna öppna dörren för en våg av klimatrelaterade stämningar riktade mot allt från regeringars energipolitik till företags utsläpp och grupprojekts miljökonsekvenser.

Flera klimatprocesser pågår redan i olika länder där både stater och företag ställs till svars för sin inblandning i den globala uppvärmningen. Utfallen av dessa mål kommer att få betydelse inte bara för rättsutvecklingen utan också för investerares syn på risker inom energisektorn och gruvindustrin.

Palaus varning sänder därmed en tydlig signal till både politiker och företagsledare: tiden för undanflykter är över. Frågan är nu hur de rika länderna väljer att svara – med handling eller med rättsliga processer som följd.