EU-länder ökar importen av rysk gas trots löften

EU:s medlemsländer ökar inköpen av rysk energi trots sanktioner

Europeiska unionen har minskat sitt beroende av rysk olja och gas med cirka 90 procent sedan 2022, enligt en ny analys från nyhetsbyrån Reuters baserad på data från tankesmedjan Crea (Centre for Research on Energy and Clean Air). Nedskärningen kommer som ett resultat av unionens gemensamma ansträngningar att minska beroendet av rysk energi efter landets invasion av Ukraina.

Trots denna övergripande minskning visar siffrorna en oroande trend. Sju av EU:s medlemsländer, däribland fem som är starka förespråkare för Ukraina i kriget, har faktiskt ökat värdet av sina energiimporter från Ryssland under årets första kvartal jämfört med samma period 2022.

Frankrike, en av Europas största ekonomier och en viktig aktör i EU:s politik gentemot Ryssland, har ökat sina inköp av rysk energi med 40 procent till ett värde av 2,2 miljarder euro. Nederländerna, en annan central EU-stat, har uppvisat en ännu mer dramatisk ökning på 72 procent, med inköp värda 498 miljoner euro.

Vaibhav Raghunandan, specialist på EU-Ryssland-relationer vid Crea, beskriver denna utveckling som ”självskadebeteende” i intervjun med Reuters. ”Kreml får bokstavligen finansiering för att kunna fortsätta sätta in väpnade styrkor i Ukraina,” säger Raghunandan.

Denna situation belyser de komplexa utmaningar som EU står inför när det gäller att balansera ekonomiska intressen med geopolitiska mål. Trots kraftfulla uttalanden om solidaritet med Ukraina och fördömande av Rysslands agerande, visar dessa siffror att vissa medlemsstater fortfarande är betydligt beroende av rysk energi för sin försörjning.

Samtidigt pågår diskussioner inom EU om ytterligare sanktioner som skulle innebära att all import av rysk gas upphör helt. Enligt de aktuella planerna ska detta stopp dock implementeras först vid årsskiftet 2026-2027, vilket ger medlemsländerna en övergångsperiod för att hitta alternativa energikällor.

Denna tidtabell har kritiserats av experter och vissa medlemsländer, särskilt de i Östeuropa, som förespråkar snabbare och mer omfattande sanktioner mot Ryssland. Kritiker menar att den långa tidsramen ger Ryssland möjlighet att fortsätta finansiera kriget i Ukraina genom energiexport under flera år framöver.

Energimarknaden i Europa har genomgått dramatiska förändringar sedan krigets början. Priserna på naturgas och olja har varit volatila, och många länder har skyndat sig att säkra alternativa leverantörer, inklusive ökad import av flytande naturgas (LNG) från USA, Qatar och andra producenter.

Flera europeiska länder har också påskyndat sin övergång till förnybara energikällor som sol- och vindkraft som ett sätt att minska beroendet av importerad fossil energi. Tyskland, som tidigare var mycket beroende av rysk gas, har gjort betydande framsteg i denna riktning.

Men övergången är varken enkel eller snabb. Infrastrukturen för import, lagring och distribution av energi kräver betydande investeringar och tid för att anpassas till nya leverantörer och energikällor.

Den aktuella statistiken från Crea väcker också frågor om effektiviteten av EU:s sanktionspolitik och samordningen mellan medlemsländerna. Medan vissa länder har gjort stora uppoffringar för att minska sitt beroende av rysk energi, verkar andra ha hittat kryphål eller helt enkelt prioriterat sina ekonomiska intressen.

EU-kommissionen har ännu inte kommenterat dessa specifika uppgifter, men har tidigare betonat att unionen fortsätter att arbeta för att minska sitt övergripande beroende av rysk energi som en del av en bredare strategi för att sätta ekonomisk press på Ryssland.

Med tanke på den kommande vintern och de energiutmaningar som Europa står inför, kommer energipolitiken sannolikt att förbli en central fråga i EU:s diskussioner om relationen med Ryssland och stödet till Ukraina under de kommande månaderna.