Ford höjer vinstprognosen för 2026 till upp till 11 miljarder dollar trots motvind i branschen.

Medan flera biltillverkare kämpar med svag efterfrågan, höga kostnader och en tuff omställning till elbilar, går Ford mot strömmen. Den amerikanska jätten höjer nu sin vinstprognos för 2026, ett besked som överraskade marknaden och fick aktien att stiga i efterhandeln.

Ford har under de senaste åren genomfört en omfattande omstrukturering av sin verksamhet. Bolaget har delat upp sin verksamhet i två delar: en traditionell förbränningsmotorverksamhet, Ford Blue, och en elbilssatsning, Ford Model e. Samtidigt har man satsat hårt på kommersiella fordon genom Ford Pro, ett segment som visat sig vara oväntat lönsamt. Enligt företagets ledning är det främst den starka utvecklingen inom just kommersiella fordon och en förbättrad prissättning som ligger bakom den höjda prognosen.

Beskedet kommer i en tid då flera konkurrenter tvingats revidera ner sina förväntningar. GM har exempelvis skruvat ner sina elbilsplaner och skjutit fram flera modeller. Även europeiska storbilar som Volkswagen och Stellantis har varnat för sjunkande marginaler, inte minst på grund av hård priskonkurrens från kinesiska märken som BYD. Den svaga ekonomiska utvecklingen i Europa, med höga räntor och låg konsumtion, har ytterligare förvärrat situationen.

Fords framgångar kan delvis förklaras av en mer pragmatisk syn på elektrifieringen. Medan många konkurrenter satsat nästan uteslutande på helelektriska modeller, har Ford behållit ett brett utbud av hybrider och laddhybrider. Detta har visat sig vara ett vinnande koncept, då efterfrågan på rena elbilar svalnat i flera viktiga marknader. I USA har konsumenterna i allt högre utsträckning valt hybridbilar framför rena elbilar, bland annat på grund av bristande laddinfrastruktur och oro över räckvidd.

Nordamerika är fortsatt Fords viktigaste marknad och står för mer än hälften av bolagets intäkter. Där har företaget en stark position inom pickup-segmentet med modeller som F-150, som varit USA:s mest sålda bil i decennier. Under det senaste året har Ford också lanserat en helelektrisk version av F-150, Lightning, som trots en delvis trög start nu visar tecken på ökad efterfrågan, inte minst tack vare prissänkningar och förbättrad batteriteknik.

Analytiker pekar på att Fords besked kan vara en signal om att den värsta krisen för biltillverkarna är över, åtminstone för de aktörer som lyckats anpassa sig till en ny verklighet. Det handlar inte längre om att snabbt ställa om till elbilar, utan om att hitta en lönsam balans mellan olika drivlinor och samtidigt hantera en alltmer komplex geopolitisk situation. Handelshinder, tullar och subventionspaket i både USA och Europa spelar en allt större roll för var bilar tillverkas och säljs.

Fords prognoshöjning sker också mot bakgrund av en förändrad syn på utvecklingen inom batterimaterial. Priserna på litium, nickel och kobolt har fallit kraftigt under det senaste året, vilket minskat trycket på biltillverkarnas marginaler. För Ford innebär det lägre produktionskostnader för elbilar, samtidigt som företaget kan investera mer i forskning och utveckling. Detta är en trend som väntas fortsätta under 2025 och 2026, inte minst tack vare nya gruvprojekt i Australien, Chile och Kanada.

Fords vd har varit tydlig med att företaget inte kommer att offra lönsamheten för att jaga marknadsandelar inom elbilssegmentet. Istället satsar man på att förbättra effektiviteten i sina befintliga fabriker och att utveckla nya batteriteknologier som ska göra elbilarna billigare och mer tillgängliga. Samtidigt fortsätter man att utveckla förbränningsmotorer, särskilt för den nordamerikanska marknaden där efterfrågan på stora pickuper och SUV:ar fortfarande är stark.

Marknadens reaktion på Fords besked har varit positiv, men det finns fortfarande osäkerheter. Den globala ekonomin är skör, och en eventuell recession i USA eller Europa skulle snabbt kunna förändra bilden. Dessutom återstår att se hur den kinesiska konkurrensen utvecklas, inte minst i Europa där kinesiska elbilstillverkare successivt etablerar sig med allt fler modeller till konkurrenskraftiga priser.

För svensk del kan Fords utveckling få indirekta effekter. Sverige är en viktig marknad för både personbilar och lätta lastbilar, och Ford har en etablerad återförsäljarnärvaro i landet. Dessutom är svenska underleverantörer till den globala fordonsindustrin, inte minst inom teknik och materialutveckling, beroende av att de stora biltillverkarna mår bra. Ett starkare Ford kan därmed bidra till en stabilare efterfrågan på komponenter och tjänster från svenska företag.

Sammanfattningsvis visar Fords höjda prognos att det finns utrymme för lönsamhet även i en utmanande tid för fordonsindustrin. Nyckeln ligger i att vara flexibel, anpassa sig till förändrade marknadsförhållanden och inte låsa sig vid en enda teknologi. För konkurrenterna blir det nu en fråga om att följa efter – eller riskera att hamna på efterkälken.