Frankrike och Tyskland stödjer lättnader i EU:s utsläppsregler för nya bilar.

Tysklands och Frankrikes regeringar stödjer en ytterligare uppmjukning av EU:s utsläppsregler för personbilar, enligt uppgifter som flera medier tagit del av. De två länderna, som tillsammans svarar för en stor del av Europas biltillverkning, vill nu gå längre än de lättnader som EU-kommissionen redan presenterat för att hjälpa branschen att klara årets koldioxidkrav.

Bakgrunden är den pressade situation som europeiska biltillverkare befinner sig i. Försäljningen av elbilar ökar inte i den takt som regelverket förutsätter, samtidigt som kinesiska aktörer som BYD och Geely erövrar marknadsandelar i EU. Branschorganisationen ACEA har rapporterat att elbilarnas andel av nyförsäljningen i unionen stannade på omkring 15 procent under 2024, långt under vad många tillverkare räknat med. Kombinationen av svag efterfrågan, höga produktionskostnader och hård internationell konkurrens har fått flera koncerner att varna för att de kommer att missa de utsläppsmål som gäller från och med 2025.

Enligt nuvarande EU-förordning ska varje biltillverkares nybilsflotta i genomsnitt släppa ut maximalt 93,6 gram koldioxid per kilometer. För varje gram därutöver väntar böter på 95 euro per fordon. För stora koncerner som Volkswagen, Stellantis och Renault handlar det om belopp i mångmiljardklassen. Kommissionen har redan föreslagit att tillverkarna ska få beräkna sina utsläpp över en treårsperiod i stället för årsvis – en eftergift som setts som ett sätt att mildra de värsta konsekvenserna. Enligt källorna räcker dock inte det för Tyskland och Frankrike, som nu pressar på för ytterligare åtgärder.

Tysklands hållning väger tungt i sammanhanget. Landet är EU:s största fordonsproducent och hemvist för Volkswagen, BMW och Mercedes-Benz – koncerner som tillsammans sysselsätter hundratusentals människor. Den svaga elbilsmarknaden har slagit hårt mot dem. Volkswagen har nyligen aviserat omfattande nedskärningar i sin tyska verksamhet, och Mercedes-Benz har skruvat ner sina elbilsambitioner. För den tyska regeringen handlar frågan därför både om klimatpolitik och om arbetstillfällen i en av landets viktigaste industrisektorer.

Även Frankrike har ett tydligt industriellt intresse. Renault och Stellantis, som bland annat äger Peugeot och Citroën, har haft svårt att nå sina elbilsmål i takt med att subventioner dragits in och priskonkurrensen från Kina hårdnat. Den franska regeringen har tidigare varit en av de mest drivande i EU:s gröna omställning, men har under det senaste året signalerat en mer pragmatisk linje. Att stödja lättnader nu ses som ett sätt att skydda inhemska jobb och undvika att europeiska tillverkare förlorar marknadsandelar till import från tredje land.

Kraven på ytterligare eftergifter kommer i ett läge där hela fordonsbranschen genomgår en omfattande strukturomvandling. Flera tillverkare har skjutit på sina elbilslanseringar och satsar i stället på laddhybrider som övergångslösning. Marknaden bromsas dessutom av höga elpriser, ett ofärdigt laddnätverk i flera medlemsländer och avvecklade statliga köpstöd. I både Tyskland och Sverige har försäljningen av helelektriska bilar minskat tydligt sedan subventionerna togs bort, och branschorganisationer varnar för att utvecklingen kan fortsätta under 2025.

En ytterligare uppmjukning skulle minska risken för böter och ge tillverkarna andrum i en redan ansträngd omställningsfas. Samtidigt väcker den kritik. Miljöorganisationer menar att EU riskerar att urholka hela klimatpolitiken för transportsektorn och skicka fel signaler till en industri som behöver långsiktiga spelregler. Om de strikta målen flyttas fram, varnar kritikerna, kan investeringar i batteriproduktion och laddinfrastruktur inom EU försenas ytterligare – något som på sikt skulle kunna öka beroendet av importerad teknologi från Asien.

Frågan väntas nu hamna högt på agendan i EU:s institutioner. Tysklands och Frankrikes gemensamma linje kan få avgörande betydelse när kommissionen ska ta ställning till om ytterligare åtgärder krävs. Det hela sker dessutom parallellt med en bredare översyn av EU:s mål att förbjuda nya bensin- och dieselbilar från 2035, ett mål som redan mött motstånd från flera medlemsländer. Flera analytiker bedömer att årets utspel kan bli inledningen på en omförhandling av unionens klimatregler för transportsektorn, där ekonomiska realiteter och industriell konkurrenskraft väger allt tyngre – och där den gröna omställningens tempo kan komma att anpassas efter marknadens faktiska utveckling.