Ingmar Nevéus: Vem är egentligen mäktigast, Trump eller Musk?

Elon Musk är inte nöjd. På fredag har Alex Gibneys dokumentär ”Musk” premiär på biografer över hela USA, och världens rikaste man har redan gjort klart vad han tycker. Han kallar regissören för idiot och foliehatt, och hävdar att ”hundbajs förtjänar mer respekt”.

Gibney, som 2008 belönades med en Oscar för ”Taxi to the Dark Side”, ville intervjua Musk men lyckades aldrig övertala honom. Dokumentären bygger i stället på flera års research, arkivmaterial och samtal med personer nära miljardären, bland dem två av kvinnorna som han har barn med. För att ändå få med Musk i filmen har Gibney tagit till ett ovanligt grepp: en AI-genererad avatar som svarar på frågor. Avatarens svar är hämtade från riktiga, inspelade intervjuer där Musk själv har sagt det som sägs.

Metoden har fått kritik, men Gibney motiverar den med ett av Musks egna uttalanden – att han inte är säker på att vi inte alla lever i en illusion, skapad av en framtida superintelligens. Den som ser filmen möts ändå av en mycket konkret och samtida verklighet, och den är skrämmande.

Gibneys tes är att Musk egentligen inte drivs av pengar, utan av makt. I den berättelsen är Donald Trump inte den som har värvat Musk – det är tvärtom. Trump framställs som ett verktyg för världens rikaste man. Musk kunde ha valt någon annan, men Trump var lättmanipulerad och passade hans syften, enligt filmen.

Det går att debattera, och det görs redan. Men frågan om hur mycket makt en enskild, icke-vald person ska kunna utöva har sällan varit mer aktuell. Inför höstens mellanårsval i USA har Musk enligt offentliga siffror pumpat in 366 miljoner dollar – motsvarande cirka 3,6 miljarder kronor – för att Trump ska behålla republikanernas majoritet i kongressen. Det är mer än vad Musk bidrog med under presidentvalskampanjen 2024, och den verkliga summan kan vara betydligt högre eftersom bara en del av bidragen har deklarerats. Sannolikt rör det sig om det största politiska bidraget från en privatperson någonsin.

Ändå är det inte framför allt pengarna som gör Musk unik. Det är den geopolitiska makten. Genom satellitsystemet Starlink, som drivs av hans rymdbolag SpaceX, kan Musk påverka kriget i Ukraina. Han har gjort det förut, genom att beordra begränsningar i hur satelliterna får användas. Och enligt uppgifter gör han det igen.

Starlink och Starshield, en säkrare version av systemet för statliga och militära användare, har blivit en avgörande del av Ukrainas försvar. Sedan Rysslands fullskaliga invasion 2022 har Starlink fungerat som en livlina för både militära och civila funktioner. Systemen används för allt från kommunikation och drönarstyrning till att fånga upp ryska robotar och attackera ryska mål. Ukrainska företrädare hävdar nu att Starshield plötsligt inte fungerar som det gjorde för några dagar sedan. Både Musk och Trump förnekar att systemet har manipulerats, men de skyller samtidigt på varandra.

Försvarsindustrin följer utvecklingen noga. Starlink är inte längre bara en kommersiell internettjänst – det är strategisk infrastruktur i en pågående konflikt. Systemen är också en viktig affärsverksamhet för SpaceX, som har avtal med både civila och militära kunder. Att en privatperson kan begränsa eller stänga av en sådan tjänst väcker frågor om säkerhetspolitik och om hur beroende både marknader och stater har blivit av enskilda teknikbolag.

I dokumentären får också Ashley St Clair, konservativ influerare och mamma till ett av Musks barn, stort utrymme. Hon berättar att Musk gick hem tidigt från Trumps klubb Mar-a-Lago på valkvällen 2024. I en sms-tråd som hon visar upp skriver Musk att han redan ”vet” hur valet kommer att gå. I samma tråd står enligt St Clair: ”Jag har 10 000 lasersystem i rymden just nu.”

Vissa har tolkat uttalandet som att Musk menade att han kunde påverka valresultatet. Musk förnekar det och har hotat att stämma Gibney. St Clair, som sedan dess brutit med Musk, säger att hon ser händelsen som ett skrämmande exempel på hans makt. ”Elon är en atombomb”, säger hon i filmen.

Musk har inte stoppat lanseringen, men han har redan sett till att filmen blir ett samtalsämne. Frågan om AI-genererade gestaltningar i dokumentärfilm lär också följa med. När världens rikaste man själv är huvudperson, och när hans företag äger infrastruktur som är avgörande för Ukrainas försvar, är dokumentären inte bara en film. Den är också en beskrivning av hur makt ser ut i dag.