Hongkongdemokratiaktivisten Joshua Wong dömd till ytterligare tio års fängelse

En domstol i Hongkong har på torsdagen dömt demokratiaktivisten Joshua Wong till ytterligare tio års fängelse. Enligt rättens uttalande gäller domen en åtalspunkt som väckts med stöd av Hongkongs nationella säkerhetslag, den omdiskuterade lag som Kinas regering införde i juni 2020. Wong, som är 30 år gammal, är en av de mest välkända gestalterna i Hongkongs demokratirörelse.

Han blev internationellt uppmärksammad redan som tonåring, när han 2014 var en av ledarna för Umbrellarörelsen. Protesterna, som samlade hundratusentals människor i centrala Hongkong under flera månader, var den dittills största utmaningen mot den styrande eliten i staden. Kravet var friare val och ett starkare skydd för Hongkongs politiska särställning, som sedan 1997 varit formellt garanterad genom principen ”ett land, två system”.

Det nya straffet läggs till det tioåriga fängelsestraff som Wong redan avtjänar. Han dömdes 2021 efter att ha erkänt sig skyldig till konspiration för att störta statsmakten – en brottsrubricering som infördes genom säkerhetslagen. Enligt åklagarna hade Wong tillsammans med andra aktivister planerat att genom massmobilisering och påtryckningar försvaga regeringens auktoritet. Att han nu döms till ytterligare ett decennium i fängelse innebär att han sammanlagt kan komma att tillbringa två decennier bakom lås och bom. Enligt säkerhetslagen kan den som befunnits skyldig till att ha konspirerat för att störta statsmakten dömas till upp till livstids fängelse, med ett minimistraff på tio år.

Wongs väg från gymnasiestudent till ledargestalt är ovanlig även i en stad som Hongkong. Han grundade studentrörelsen Scholarism 2011 och blev 2014, vid 17 års ålder, ett av ansiktena utåt för Umbrellarörelsen. Genom en skarp medienärvaro och snabba uttalanden blev han snart en symbol för den yngre generationens krav på förändring. Han grundade senare partiet Demosistō, som under några år blev en av de tydligaste rösterna för självbestämmande i staden.

Efter protesterna 2014 dömdes Wong vid flera tillfällen för olovliga sammankomster, men han släpptes ofta efter kortare vistelser i fängelse. Under de omfattande protester som skakade Hongkong 2019, och som utlöstes av ett föreslaget utlämningsavtal med fastlandet, var han återigen en central figur. När säkerhetslagen infördes 2020 stod det snart klart att han skulle bli ett av de första målen för den nya lagstiftningen. Han greps i september 2020 och har suttit häktad sedan dess.

Fallet Wong har fått betydligt större internationell uppmärksamhet än de flesta andra åtal som väckts enligt säkerhetslagen. Människorättsorganisationer som Amnesty International och Human Rights Watch har vid upprepade tillfällen kritiserat lagen för att vara vagt formulerad och för att användas selektivt mot oppositionella. Företrädare för USA, Storbritannien och EU har under flera år krävt att Wong friges, och torsdagens dom väntas utlösa nya fördömanden.

Kinas regering har konsekvent avfärdat kritiken som otillbörlig inblandning i landets inre angelägenheter. Enligt Peking är säkerhetslagen nödvändig för att skydda den nationella säkerheten och förhindra att Hongkong blir en bas för destabiliserande verksamhet. Den officiella hållningen är att dömarna är oberoende och att rättsprocesserna följer lagen.

För Hongkongs del blir torsdagens dom ytterligare en markering av hur mycket det politiska landskapet har förändrats. Oppositionspartier har upplösts, flera medier har lagts ned och en rad ledande demokratiföreträdare har dömts till långa fängelsestraff. Joshua Wong var under flera år rörelsens mest synlige representant, och hans namn har använts som en samlingspunkt vid protester både i Hongkong och utomlands. Med torsdagens dom – och de två decennier som väntar – ser många aktivister slutet på en era som inleddes med ockupationerna 2014.

Samtidigt följer internationella investerare och diplomater utvecklingen i Hongkong noga. Flera västliga företag har minskat sin närvaro i staden, och ekonomer har varnat för att det krympande politiska utrymmet kan påverka Hongkongs ställning som globalt finansiellt nav. Domen mot Wong blir därmed ytterligare en påminnelse om att den tid då staden uppfattades som en öppen och politiskt tolerant plats i allt högre grad är ett minne blott.