Under 2025 använde Sverige 248 miljoner riktade plastpåsar.

En ny undersökning från stiftelsen Håll Sverige Rent visar att svenskarnas användning av plastpåsar har ökat, något som organisationen menar riskerar att leda till mer nedskräpning i naturen. Nu kräver stiftelsen politiska åtgärder för att minska användningen av engångsplast, trots att Sverige tidigare setts som ett föregångsland i frågan.

Bakgrunden är en markant förändring i konsumentbeteende. Sedan den svenska skatten på plastbärkassar togs bort har användningen återigen börjat stiga. Håll Sverige Rent pekar på en oroande trend där allt fler plastpåsar hamnar som skräp i stadsmiljöer, längs kuster och i skogsområden. Organisationen konstaterar att det inte bara handlar om synlig nedskräpning – plasten bryts ner till mikroplaster som sprids i ekosystemen och kan ta sig in i näringskedjan.

Stiftelsen, som i över fyra decennier arbetat med frågor kring nedskräpning och hållbar konsumtion, menar att utvecklingen kräver ett bredare grepp. Man efterfrågar nu en nationell handlingsplan med konkreta styrmedel, informationsinsatser och incitament för att minska andelen engångsplast. Fokus ligger på att förändra konsumtionsmönster snarare än att enbart införa nya skatter eller förbud.

Historiskt sett var Sverige tidigt ute med att införa skatt på tunna plastkassar. Detta styrmedel, som infördes 2020, ledde till en dramatisk minskning av användningen. Priset på påsar i butikerna steg, vilket fick många konsumenter att välja återanvändbara alternativ. När skatten avskaffades i början av 2024 var dock förändringen påtaglig. Flera av de stora dagligvarukedjorna valde att sänka priserna på plastkassar igen, vilket snabbt återspeglades i försäljningssiffrorna.

Enligt branschstatistik har försäljningen av plastbärkassar ökat med över 30 procent under det senaste året. Det är en utveckling som oroar både miljöorganisationer och kommunala avfallsbolag. Även om återvinningsgraden för plastpåsar är relativt hög i Sverige – mer än 80 procent samlas in för materialåtervinning – är det enligt experter en sanning med modifikation. En betydande del av påsarna används som soppåsar i hemmen och går därför till förbränning, medan en andel fortfarande slängs direkt i naturen.

Håll Sverige Rent vill se en kombination av åtgärder. Dels handlar det om att informera konsumenter om de långsiktiga konsekvenserna av nedskräpning. Dels handlar det om att skapa ekonomiska incitament för att använda flergångsalternativ. Organisationen pekar också på att handeln har ett stort ansvar. Genom att aktivt marknadsföra återanvändbara kassar och göra dem mer lättillgängliga kan butikerna styra konsumenternas val.

Frågan har även en tydlig EU-dimension. EU:s engångsplastdirektiv från 2019 satte upp bindande mål för medlemsländerna att minska förbrukningen av plastbärkassar. Direktivet kräver att länderna vidtar åtgärder för att inte användningen ska överstiga 40 påsar per person och år. Sverige har dock legat under denna gräns under flera år, men den senaste utvecklingen innebär att man närmar sig målnivån igen. Håll Sverige Rent varnar för att en fortsatt uppåtgående trend skulle sätta Sverige i en besvärlig position gentemot EU-kommissionen.

Utvecklingen sker samtidigt som den globala plastindustrin står inför stora utmaningar. De globala samtalen om ett internationellt plastavtal har ännu inte resulterat i ett bindande regelverk, även om ambitionen finns. Parallellt växer marknaden för bioplast och andra alternativ fram, men dessa material har ännu inte fått något större genomslag i de svenska butikerna. Enligt analysföretag är priset fortfarande en avgörande faktor för konsumenterna, och så länge plastpåsar är billiga och lättillgängliga är de svåra att konkurrera ut.

Forskare vid svenska universitet har i flera studier visat på de ekologiska riskerna med mikroplast, inte minst i Östersjön där halterna av plastpartiklar ökat markant under det senaste decenniet. Plastpåsar är visserligen inte den enda källan, men de utgör en betydande del av det marina skräpet. Just därför menar Håll Sverige Rent att frågan kräver ett helhetsgrepp – från produktion och konsumtion till avfallshantering och stadsplanering.

Stiftelsen förordar nu ett system där återanvändbara påsar blir norm snarare än undantag. Man lyfter fram goda exempel från andra europeiska länder där pantsystem och kampanjer har minskat plastanvändningen avsevärt. I Sverige finns redan tekniska förutsättningar, men det krävs politisk vilja och ett aktivt engagemang från handeln för att vända trenden. Med en bred samverkan mellan myndigheter, näringsliv och civilsamhälle hoppas organisationen att det går att minska både plastpåsarna och nedskräpningen på sikt. Utan åtgärder riskerar dock en stor del av de framsteg som gjordes under skatteperioden att gå förlorade.