Källor: USA och Danmark ska mötas angående Grönland

I USA:s president Donald Trump har återigen framfört hot om att USA vill ta kontroll över Grönland, den delvis självstyrande danska territorium som länge varit föremål för amerikanskt intresse på grund av dess strategiska läge och naturresurser.

”Jag skulle vilja göra en uppgörelse på det enkla sättet, men om det inte fungerar på det enkla sättet, kommer vi att göra det på det svåra sättet,” sade Trump under ett uttalande i fredags.

Dessa uttalanden från den amerikanske presidenten har utlöst starka reaktioner i Danmark, där regeringen omedelbart har begärt ett krismöte med USA:s utrikesminister Marco Rubio för att diskutera situationen.

Danmarks statsminister Mette Frederiksen har tidigare varit mycket tydlig med sin hållning i frågan och har varnat för att ett amerikanskt militärt angrepp mot Grönland skulle innebära slutet för NATO-alliansen – ett drastiskt uttalande som visar allvaret i situationen.

Bakgrunden till den diplomatiska spänningen sträcker sig flera år tillbaka. Redan under sin första presidentperiod, 2017-2021, uttryckte Trump intresse för att köpa Grönland, vilket då avfärdades av både danska och grönländska myndigheter som absurt. Frederiksen beskrev då förslaget som ”löjligt”, vilket ledde till att Trump ställde in ett planerat statsbesök till Danmark.

Grönland har en särskild ställning som självstyrande territorium under Danmark, med egen regering som hanterar de flesta interna frågor, medan utrikespolitik och försvar ligger under danskt ansvar. Ön har cirka 56 000 invånare och är världens största ö, med en yta på över 2,1 miljoner kvadratkilometer.

Det amerikanska intresset för Grönland handlar om flera faktorer. Öns geografiska position mellan Nordamerika och Europa gör den strategiskt viktig, särskilt med tanke på den arktiska regionens ökande betydelse i global geopolitik. Dessutom har Grönland enorma naturtillgångar, inklusive sällsynta jordartsmetaller som är avgörande för modern teknologi, samt potentiellt stora olje- och gasreserver som blir mer tillgängliga i takt med att polarisen smälter.

USA har redan en betydande militär närvaro på Grönland genom Thule Air Base, den nordligaste amerikanska militärbasen i världen, som spelar en central roll i landets missilförsvarssystem och övervakning av den arktiska regionen.

Experter på internationella relationer ser Trumps förnyade hot som särskilt oroväckande eftersom de kommer i en tid av ökad spänning mellan stormakter i den arktiska regionen. Både Ryssland och Kina har de senaste åren visat ökat intresse för området, vilket har lett till en sorts ”arktisk kapplöpning” om tillgång till nya handelsrutter och naturresurser.

”Detta är inte bara en bilateral fråga mellan USA och Danmark, utan något som kan påverka hela den geopolitiska balansen i regionen,” säger Anna Karlsson, forskare i internationella relationer vid Stockholms universitet. ”Det är särskilt allvarligt när sådana uttalanden kommer från en potentiell framtida amerikansk president.”

Danmarks regering har sammankallat till krismöten med sina nordiska grannländer och EU-partners för att diskutera en gemensam hållning gentemot det amerikanska hotet. Sverige och Norge har uttryckt sitt stöd för Danmarks position och betonat vikten av att respektera territoriell integritet.

På Grönland har lokala politiker reagerat starkt. ”Vårt land är inte till salu, varken genom förhandlingar eller under hot,” säger Múte Bourup Egede, Grönlands regeringschef. ”Vi har kämpat i generationer för ökat självstyre och kommer inte att acceptera att bli behandlade som en handelsvara.”

Situationen fortsätter att utvecklas, och diplomatiska källor uppger att intensiva samtal pågår bakom kulisserna för att försöka minska spänningarna. NATO:s generalsekreterare har också uttryckt oro över situationen och påmint om att alliansen bygger på principen om ömsesidigt försvar och respekt för medlemsländernas territoriella integritet.