Kärnkraftverket i Zaporizjzja avskuret från elnätet – förlitar sig på dieselreservkraft

Det ryskockuperade kärnkraftverket Zaporizjzja i Ukraina – Europas största kärnkraftsanläggning – är inte längre anslutet till elnätet. Reaktorerna kyls nu genom dieseldrivna reservgeneratorer, enligt uppgifter som bekräftats av ukrainska myndigheter och Internationella atomenergiorganet (IAEA).

Läget innebär att anläggningen i staden Enerhodar, belägen vid Dneprflodens södra lopp, drivs i ett krisläge som experter länge varnat för. Även om samtliga sex reaktorer är avstängda kvarstår ett kontinuerligt behov av kylning. Restvärmen i det använda kärnbränslet är tillräckligt hög för att ett kylavbrott på sikt skulle kunna leda till härdsmälta.

Zaporizjzja är ingen vanlig anläggning. Med sex reaktorer av typen VVER-1000 och en installerad effekt på omkring 6 000 megawatt stod verket före kriget för ungefär en femtedel av Ukrainas elproduktion. Det är en anläggning vars betydelse för landets energisystem knappast kan överskattas – och vars belägenhet i en krigszon gör den till en av de allvarligaste kärnkraftssäkerhetsriskerna i Europa sedan Tjernobylkatastrofen.

Ryska styrkor tog kontroll över anläggningen i mars 2022, en dryg vecka efter invasionens början. Sedan dess har den ukrainska personalen arbetat under rysk militär närvaro, i en miljö präglad av stress, hot och upprepade säkerhetsincidenter. IAEA:s inspektörer har funnits på plats i omgångar, men deras rapporter har gång på gång pekat på att situationen är ohållbar.

Det är inte första gången som anläggningen kopplas bort från nätet. Under hösten 2022, efter upprepade beskjutningar av de luftledningar som förbinder verket med det ukrainska stamnätet, stängdes reaktorerna en efter en. Den sista reaktorn togs ur drift i september 2022. Sedan dess har verket i perioder fått sin elförsörjning från en enda kvarvarande kraftledning – och vid flera tillfällen helt från reservsystemen.

Det som gör situationen särskilt allvarlig är att dieselgeneratorerna är avsedda för korta nödsituationer, inte för långvarig drift. De kräver ständiga leveranser av bränsle, och i ett område där stridigheter pågår i närområdet är bränslelogistiken långt ifrån garanterad. Varje avbrott i kylkedjan skulle kunna få katastrofala följder. Strålningen från en härdsmälta skulle inte stanna inom anläggningens gränser – den skulle spridas över stora delar av svartahavsregionen och påverka både Ukraina och Ryssland.

Ukrainas kraftbolag Energoatom, som formellt fortfarande ansvarar för verket, har upprepade gånger varnat för att en olycka i Zaporizjzja skulle bli en av de värsta energitekniska katastroferna i modern tid. Samtidigt fortsätter Ryssland att utsätta Ukrainas övriga elinfrastruktur för omfattande attacker. Under krigets gång har en stor del av landets transformatorstationer, värmekraftverk och distributionsnät skadats eller förstörts.

Före invasionen var Ukraina en nettoexportör av el till grannländerna, och en betydande del av landets export gick till EU-länder. Kriget har vänt på den situationen. I stället har Ukraina tvingats importera el från sina europeiska grannar för att klara balansen i nätet. Bortfallet av Zaporizjzjas kapacitet har därmed inte bara en inhemsk dimension – det påverkar också den europeiska elmarknaden och de ansträngningar som under de senaste åren gjorts för att integrera Ukraina i EU:s elsystem.

För den europeiska energisäkerheten innebär händelsen en påminnelse om hur sårbar den civila infrastrukturen är i krig. EU har sedan 2022 satsat stort på att stödja Ukraina med elutrustning och reservkraft, men ett kärnkraftverk kan inte ersättas med tillfälliga lösningar.

IAEA:s generaldirektör Rafael Grossi har under hela kriget försökt agera medlare för att säkra anläggningen. Han har föreslagit en skyddszon kring verket, hittills utan konkret resultat. Varje gång som förhandlingarna verkar närma sig en lösning sker nya incidenter på marken. Frågan om Zaporizjzja har därmed blivit en symbol för krigets absurda logik: en anläggning som borde vara en källa till energi och välfärd, men som i stället hotar att bli en källa till en av de allvarligaste katastroferna i Europas historia.