Ryskt hot mot Ukraina intensifieras medan Kyiv kämpar mot vinterkylan

I en oroande utveckling har Kyivs borgmästare uttryckt djup oro över Ukrainas framtid som självständig nation, mitt under intensifierade ryska attacker mot huvudstaden.

”Just nu är frågan om vårt lands framtid – huruvida vi kommer att överleva som ett oberoende land eller inte – fortfarande öppen,” sade han till Financial Times i en nyligen publicerad intervju.

Uttalandet kommer under en särskilt kritisk period för Ukrainas huvudstad. Kyiv befinner sig i ett hårt vintergrepp med temperaturer som på sina håll har sjunkit till minus 20 grader Celsius. Samtidigt har systematiska ryska attacker mot energianläggningar och kraftverk lämnat stora delar av stadens befolkning utan tillgång till grundläggande förnödenheter som elektricitet, värme och vatten.

Borgmästaren var tydlig med att peka ut vad han anser vara Kremls egentliga mål i konflikten: ”Putins huvudmål är inte Donetsk, inte Luhansk, inte Krim. Hans huvudmål är Kyiv och hela Ukraina. Han vill förstöra vår självständighet.”

Situationen i Kyiv illustrerar en bredare strategi från rysk sida, där civil infrastruktur systematiskt attackeras under de kallaste vintermånaderna. Energiexperter har länge varnat för att Ryssland medvetet riktar in sig på Ukrainas energisystem för att maximera påfrestningarna på civilbefolkningen och underminera motståndsviljan.

De senaste attackerna mot energiinfrastrukturen kommer efter nästan tre års fullskaligt krig. Enligt ukrainska myndigheter har mer än 50 procent av landets elproduktionskapacitet skadats eller förstörts sedan krigets början, vilket har skapat en prekär situation för miljontals ukrainare.

Internationella observatörer har uttryckt oro över den humanitära situationen. FN:s humanitära samordnare för Ukraina rapporterade nyligen att angreppen mot civil infrastruktur förvärrar redan svåra förhållanden för landets befolkning, särskilt för äldre, sjuka och barnfamiljer.

Trots den svåra situationen pågår omfattande arbete för att reparera skadad infrastruktur. Ukrainska energiingenjörer arbetar dygnet runt för att återställa strömförsörjningen, ofta under farliga förhållanden och med risk för förnyade attacker.

EU och andra internationella partner har levererat generatorer, värmeutrustning och annan nödhjälp, men behovet är enormt och växande. Flera europeiska länder har också skyndat på leveranser av luftförsvarssystem för att hjälpa Ukraina att skydda sin kvarvarande energiinfrastruktur från framtida attacker.

Den akuta energikrisen har även väckt frågor om Ukrainas långsiktiga energisäkerhet. Före kriget var landet delvis beroende av gas- och elutbyte med Ryssland och Belarus, men har sedan 2022 påskyndat integrationen med det europeiska elnätet. Experter menar att en fullständig energimässig självständighet från Ryssland är avgörande för landets framtida säkerhet.

Ukrainska myndigheter har uppmanat befolkningen att begränsa sin energiförbrukning under kritiska perioder och har implementerat rullande elavbrott för att balansera belastningen på det sargade elnätet. Många invånare i Kyiv har anpassat sig till ett liv med oförutsägbar tillgång till el och värme, men situationen blir alltmer ohållbar ju längre den fortsätter.

Säkerhetsanalytiker menar att attackerna mot energiinfrastrukturen utgör en del av en rysk hybridkrigföring som syftar till att utmatta Ukraina inför eventuella framtida fredsförhandlingar. Genom att försvaga landets infrastruktur och ekonomi hoppas Moskva kunna tvinga fram eftergifter från Kyiv.

Mitt i denna kris fortsätter dock det ukrainska motståndet. Trots mörkläggning, kyla och osäkerhet rapporteras stödet för landets försvar vara fortsatt starkt bland befolkningen, även om trötthet och frustration över krigets långvariga påfrestningar märks allt tydligare.