Enligt den oberoende organisationen Good Law Project, som ligger bakom begäran om en oberoende granskning, var det mediernas rapportering som drev Arday till döden. Över 90 000 personer har skrivit under organisationens öppna brev, där den brittiska pressen anklagas för ”obarmhärtig förföljelse” med rasistiska förtecken.
Arday, som blev 41 år, utsågs 2023 till Cambridges yngsta svarta professor genom tiderna. Han konstaterades avliden under fredagen. Kort före sin död hade han lämnat sin tjänst vid universitetet efter anklagelser om plagiat i en avhandling och ifrågasättanden kring hans övriga meriter.
Under måndagen deltog över 30 000 personer i en minnesstund för Arday i centrala London, rapporterar brittiska medier.
Ardays död har väckt frågor om hur medier hanterar granskningen av offentliga personer med utländsk bakgrund. Kritiker menar att rapporteringen kring hans akademiska karriär präglades av en ton som gick långt utöver saklig journalistisk granskning. Good Law Project har nu begärt att en oberoende utredning ska tillsättas för att klargöra omfattningen av mediernas påverkan på Ardays psykiska hälsa under hans sista tid i livet.
Det var i mars som anklagelserna om oegentligheter i Ardavs forskning började cirkulera i brittisk press. En granskning av hans avhandling visade enligt uppgift på omfattande likheter med tidigare publicerat material, något som Arday själv tillbakavisade som en konsekvens av hans tvärvetenskapliga metod och öppna arbetsprocess. Trots detta valde universitetet att inleda en intern utredning, och kort därefter meddelade Arday att han lämnade sin tjänst.
Rättsliga experter som uttalat sig i brittiska medier beskriver situationen som komplex. Å ena sidan har universitet och den fria pressen ett ansvar att granska akademiska meriter, särskilt när det rör sig om höga positioner med stor symbolisk betydelse. Å andra sidan menar kritiker att tonläget mot Arday var exceptionellt hårt, och att flera artiklar blandade samman saklig kritik med personangrepp som saknade relevans för hans forskning.
Arday växte upp i en arbetarklassfamilj och fick sin diagnos inom autismspektrumet tidigt i livet. Hans väg till Cambridges professorsstol har beskrivits som en av de mest anmärkningsvärda i modern brittisk akademisk historia. Han var känd för sitt engagemang i frågor om mångfald och social rörlighet, och hans forskning fokuserade på hur utbildningssystemet kan göras mer inkluderande för marginaliserade grupper.
Hans bortgång har lett till en bredare debatt om den brittiska pressens etik, inte minst när det gäller rapporteringen om personer med minoritetsbakgrund som når framträdande positioner. En rad forskare, kulturpersonligheter och politiker har under veckan uttalat sig i frågan. Flera har krävt en översyn av pressetiska regler och menar att intensiteten i granskningen av Arday speglar ett systematiskt problem snarare än enstaka redaktionella misstag.
Cambridges universitet har meddelat att man kommer att genomföra en intern utredning av omständigheterna kring Ardays sista tid vid lärosätet och hans avhopp. Universitetet har också flaggat för att man kommer att se över sina riktlinjer för hur anställda ska stödjas när de hamnar i blåsväder i media.
Minnesstunden i London blev en manifestation där högt uppsatta akademiker, studenter och allmänhet samlades för att hedra en forskare som många menar representerade ett viktigt skifte inom brittisk universitetsvärld. Talare beskrev honom som en ödmjuk men orädd röst som konsekvent använde sin position för att lyfta andra.
Good Law Project har meddelat att man kommer att lämna in en formell begäran till den brittiska tillsynsmyndigheten för pressen om en oberoende granskning av hur flera tidningar rapporterade om Arday under perioden före hans död. Organisationen säger sig ha samlat in omfattande dokumentation som de anser visar ett mönster av upprepade och grundlösa angrepp, något som pressens egna etiska råd hittills avböjt att kommentera.
Frågan väntas nu bli föremål för fortsatt debatt i Storbritannien under de kommande veckorna, inte minst då flera av de tidningar som publicerade granskningarna av Arday ännu inte gått ut med några egna kommentarer till kritiken.
