Magdalena Andersson kan ställas inför statsministeromröstning när Sveriges regeringsförhandlingar står stilla

Tidigast på onsdag kan Socialdemokraternas ledare Magdalena Andersson komma att ställas inför en statsministeromröstning i riksdagen. Talmannen Andreas Norlén har möjlighet att kalla till en sådan omröstning även om kandidaten sannolikt inte har stöd. En åtgärd av det slaget syftar till att snabba på processen och ge ett tydligt besked om det parlamentariska läget.

Sverige har ett politiskt system där statsministern inte nödvändigtvis behöver ha en majoritet bakom sig. För att en kandidat ska falla krävs att en majoritet av riksdagens 349 ledamöter röstar nej, det vill säga minst 175 röster. Det är den så kallade negativa parlamentarismen. Om antalet nejröster blir färre än så, är kandidaten godkänd. Det är därför talmannen kan välja att utlysa en omröstning även när utgången är oviss.

Magdalena Andersson har varit partiledare för Socialdemokraterna sedan 2021 och var Sveriges första kvinnliga statsminister. Hon tillträdde efter Stefan Löfvens avgång och ledde en socialdemokratisk minoritetsregering fram till valet 2022. Efter valet avgick hon och överlämnade makten till Ulf Kristersson, som bildade en moderatledd regering med stöd av Kristdemokraterna, Liberalerna och Sverigedemokraterna.

Sedan dess har Socialdemokraterna varit riksdagens största parti, men utan egen majoritet. Med 107 mandat är partiet beroende av andra partier för att få igenom sin politik. En eventuell statsministeromröstning med Andersson som kandidat skulle därför bli en viktig signal om hur det politiska landskapet har förändrats.

Om talmannen går vidare med en omröstning redan på onsdag handlar det sannolikt om att skapa klarhet i en situation som annars skulle kunna bli utdragen. Genom att låta riksdagen ta ställning får talmannen ett formellt besked om huruvida Andersson har tillräckligt stöd. En förlorad omröstning skulle innebära att talmannen måste fortsätta sondera bland partiledarna.

Historien visar att svenska regeringsbildningar ibland är komplicerade. Efter valet 2018 tog det över fyra månader innan en ny regering kunde tillträda. Den gången användes också statsministeromröstningar för att testa olika kandidater. En liknande process kan nu vara i görningen, även om det formella beslutet om onsdagens omröstning ännu inte är offentligt.

Magdalena Anderssons eventuella återkomst som statsminister skulle få betydelse inte bara för inrikespolitiken utan även för Sveriges relationer med EU och omvärlden. Som ledare för Socialdemokraterna har hon profilerat sig i frågor som välfärd, klimat och arbetsrätt. Hon har också varit tydlig med att hon vill se en annan ekonomisk politik än den nuvarande regeringens.

För svenska företag och marknader är politisk stabilitet viktig. Sverige är en liten och exportberoende ekonomi, och en regeringskris kan skapa osäkerhet kring allt från budgetpolitik till energipolitik. Men det svenska systemet är byggt för minoritetsregeringar, och marknaderna har historiskt reagerat förhållandevis måttligt på regeringsbildningar. Det viktigaste för investerare brukar vara att det finns en fungerande statsbudget och att institutionerna fungerar.

Onsdagens omröstning, om den blir av, kommer att följas noga av både politiska bedömare och finansmarknaden. Den skulle ge svar på frågan om Magdalena Andersson kan samla tillräckligt stöd i en tid av politisk splittring. Samtidigt återstår många frågor kring hur en eventuell ny regering skulle se ut och vilka partier som skulle ingå.

Det parlamentariska läget i Sverige är fortsatt svårbedömt. Varken det rödgröna eller det borgerliga blocket har egen majoritet, och partierna har svårt att enas i flera centrala frågor. Mot den bakgrunden blir en statsministeromröstning mer än en formalitet – den blir ett test på vad det svenska folket kan förvänta sig av den närmaste politiska framtiden.