Res på dig – stillasittande ett allt större problem

En ny rapport från Falck visar att nästan hälften av Sveriges yrkesverksamma – 49 procent – tillbringar mer än sju timmar per arbetsdag sittande på kontorsstolen. Rapporten ”Stillasittande i arbetslivet 2026” bygger på drygt 26 000 hälso- och arbetsmiljöprofiler som genomförts på svenska arbetsplatser. Enligt företaget är utvecklingen tydlig: vi blir allt mer stillasittande, och försämringen har pågått under flera år.

– Trenden går åt fel håll. Vi blir mer och mer stillasittande, säger Åsa Miemois, hälsoutvecklare på Falck.

Hon pekar på digitaliseringen som en av de främsta orsakerna.

– Vi har ett samhälle med digitalisering och teknik som har byggt bort den naturliga rörelsen och det är väldigt lätt att ha ett stillasittande arbetsliv.

Pandemin har också spelat en avgörande roll. När en stor del av arbetskraften övergick till hemarbete försvann vardagliga rörelser som resor till och från jobbet, gången mellan möten och spontana samtal på kontoret. Hemarbete har uppenbara fördelar, men kan samtidigt bidra till ett betydligt mer inaktivt liv.

Rapporten visar även att stillasittandet får konkreta konsekvenser för hälsan. En tredjedel av dem som sitter sju till nio timmar om dagen uppger stressnivåer som kan innebära risk för ohälsa. Det kan i sin tur leda till en mental trötthet som är svår att bryta.

– Vår återhämtning i dag blir väldigt passiv just för att vi är så trötta. Man tar exempelvis fram telefonen i fikarummet för det är det enda jag orkar med, men det späder bara på tröttheten. Hjärnan får bara ännu mer information, säger Åsa Miemois.

Även sömnen påverkas. Tre av tio som sitter mer än sju timmar per dag uppger sömnsvårigheter. Åsa Miemois menar att vardagsvanorna spelar stor roll.

– På kvällen kanske man sitter och tittar på tv samtidigt som man har telefonen i handen i stället för att gå ut och ta en kvällspromenad. Det finns mycket forskning som visar att rörelse hjälper kroppen att slappna av och bli trött så att du sover bättre, säger hon.

Enligt henne behöver det inte handla om långa träningspass. Små raster kan ha stor betydelse – en kort lunchpromenad eller en bensträckare mellan två möten. Men ansvaret ligger inte enbart på den enskilda medarbetaren.

– Jag tror att arbetsgivarna verkligen skulle tjäna på att förstå att det här är en arbetsmiljöfråga. I stället för att tänka: nu får ni gratis träningskort en vecka här på ett gym, hur kan vi integrera rörelse mer i arbetsmiljön? säger Åsa Miemois.

Stillasittande är sedan länge en omdiskuterad folkhälsofråga. Forskning har kopplat långvarigt stillasittande till en rad hälsoproblem, däribland hjärt- och kärlsjukdomar, typ 2-diabetes, fetma och förtida död. Under senare år har allt fler arbetsgivare börjat se frågan som en del av det systematiska arbetsmiljöarbetet, men Falcks rapport indikerar att det fortfarande finns en bit kvar.

Falck är en internationell hälso- och omsorgskoncern som bland annat arbetar med företagshälsovård i Sverige. Att rapporten bygger på ett stort antal hälsoprofiler ger en bred bild av läget på svenska arbetsplatser. Samtidigt är stillasittandet inget unikt för Sverige – internationella undersökningar visar att kontorsarbete i allt högre grad dominerar arbetsmarknaden i västvärlden, vilket gör frågan till en global utmaning.

För den enskilde handlar det om att bryta ett mönster som ofta byggts upp under lång tid. För arbetsgivaren handlar det om att skapa strukturer där rörelse blir en naturlig del av arbetsdagen, inte ett undantag. Rapporten visar att det inte räcker med enstaka insatser. Det krävs ett långsiktigt arbete där både ledning och medarbetare är involverade.

Åsa Miemois är tydlig med att förändring är möjlig, men att den måste prioriteras.

– Det handlar om att göra rörelsen till en del av vardagen igen, inte att prestera på ett gym. De små valen vi gör varje dag kan få stor betydelse för både hälsa och välbefinnande på sikt.

Med en arbetsmarknad där allt fler sitter framför skärmar ökar pressen på både individ och organisation att hitta nya sätt att förhålla sig till rörelse. Falcks siffror är en tydlig signal om att stillasittandet inte är en privatsak – det är en arbetsmiljöfråga som påverkar hela samhället.