Omfattande strömavbrott i Kyiv efter attacker mot energianläggningar. (Alternatively: Kyiv lämnas med omfattande strömavbrott efter attacker mot energianläggningar.)

Kyiv är återigen hårt drabbat av elavbrott efter nya attacker mot Ukrainas energianläggningar. Flera stadsdelar i huvudstaden har mist strömförsörjningen, och i delar av staden har även vattenförsörjningen påverkats. Myndigheterna har infört rullande nödavbrott och uppmanat invånare att begränsa elanvändningen. Sjukhus och andra samhällsviktiga verksamheter har reservkraft, men många hushåll sitter i ett utsatt läge utan elektricitet.

Enligt ukrainska kraftoperatörer är skadorna på nätet omfattande. Attackerna har riktats mot både produktionsanläggningar och transformatorstationer, vilket gör att återställandet tar tid. Det rör sig om en återkommande strategi i kriget: sedan Rysslands fullskaliga invasion inleddes 2022 har energisystemet varit ett av de främsta målen. Angreppen har inte bara drabbat hushåll utan också industri, kollektivtrafik och offentliga institutioner.

Kyivs roll i landet förstärker konsekvenserna. Staden är säte för regeringen, ett nav för finanssektorn och hem för miljontals människor. Ett utbrett avbrott i huvudstaden får snabbt effekter på hela nationen eftersom statliga institutioner, banker och kommunikationer störs. Stora delar av den ukrainska ekonomin är koncentrerad till Kyiv; när elen försvinner påverkas allt från dataservrar till livsmedelslagring.

Det ukrainska elnätet har under kriget byggts om och förstärkts flera gånger. Landet är sedan tidigare synkroniserat med det europeiska elsystemet och kan importera ström från grannländerna när den egna produktionen faller. Men importkapaciteten är begränsad och räcker inte för att täcka hela efterfrågan. Vid varje ny attack tvingas operatören Ukrenergo att genomföra nödavbrott för att avlasta nätet och förhindra en total kollaps.

Attackerna får effekter också utanför Ukrainas gränser. Elpriserna på den europeiska marknaden har vid flera tillfällen påverkats när ukrainsk produktion fallit bort. Samtidigt växer kostnaderna för att reparera förstörda anläggningar. Internationella bedömare har uppskattat skadorna på Ukrainas energisektor till tiotals miljarder dollar, och en stor del av infrastrukturen måste byggas ny från grunden.

Utvecklingen har gjort energiförsörjning till en central del av krigföringen. Moderna konflikter handlar i allt högre grad om att slå ut samhällsbärande system, och elnätet är ett av de viktigaste målen. Experter har understrukit att skyddet av energianläggningar måste planeras tillsammans med luftvärn och reservkraft. Ukraina har satsat på mindre, utspridda kraftkällor, men de kan inte ersätta stora kraftverk.

Samtidigt har kriget påskyndat övergången till mer decentraliserad elproduktion i Ukraina. Företag och hushåll installerar i ökad utsträckning solpaneler och batterilagring, både för att minska beroendet av stamnätet och för att säkra en grundläggande elförsörjning vid avbrott. Internationella organisationer har stöttat utvecklingen, som ses som ett sätt att göra systemet mer motståndskraftigt mot framtida attacker.

För vanliga medborgare innebär elavbrotten en påminnelse om krigets vardag. I ukrainska städer finns sedan tidigare uppvärmda stationer där människor kan värma sig, ladda mobilen och få internet. Men de har begränsad kapacitet och klarar inte av alla som behöver hjälp samtidigt. Särskilt under vintermånaderna blir situationen akut, eftersom elen då avgör om bostäder kan hållas varma och upplysta.

Internationella stödprogram har försett Ukraina med generatorer, transformatorer och utrustning för att reparera elnätet. EU och flera enskilda länder har också bidragit finansiellt till en särskild energifond. Trots detta är behoven fortsatt stora. Ukrainas regering har vädjat om fler luftvärnssystem för att skydda kritisk infrastruktur och om snabba leveranser av reservdelar, så att skadade anläggningar kan tas i bruk igen.

Den senaste attacken mot Kyivs energiinfrastruktur visar hur nära kriget ligger invånarnas vardag. Frågan är inte om nya attacker kommer, utan när. För Ukrainas del handlar det om att hålla samman ett system som ständigt lagas men aldrig hinner återhämta sig fullt ut. Tills vidare får människor i Kyiv leva med osäkerheten – och hoppas att elen ska hinna återvända innan nästa angrepp.