Professor: Sveriges personvalsystem har misslyckats efter misstänkt valfusk i Dalarna

Det misstänkta valfusket i Dalarna har satt fokus på ett av den svenska valmodellens mest omdiskuterade inslag: personvalet. Joakim Nergelius, professor vid Örebro universitet, är mycket kritisk mot hur systemet fungerar.

– Jag tycker att hela personvalssystemet i Sverige har slagit fel, säger han.

Bakgrunden är den misstänkta oegentligheten i samband med valet i Dalarna, där frågor har väckts om hur personröster kan ha hanterats. Exakt vad som inträffat är ännu inte klarlagt, men ärendet har redan rört om i den politiska debatten. Det har också lett till bredare frågor om det svenska personvalssystemet verkligen fungerar som det var tänkt.

Personvalet infördes för att stärka väljarnas inflytande över vilka kandidater som tar plats i fullmäktige, region eller riksdag. I praktiken innebär det att väljaren kan rösta på ett parti och samtidigt markera en särskild kandidat. Om kandidaten får tillräckligt många personröster inom sitt parti kan hen flyttas upp på partilistan och därmed gå före andra kandidater.

Systemet har dock länge varit omdebatterat. Kritiker menar att det skapar en skenbild av väljarnas makt, eftersom partiernas interna listor i hög utsträckning redan avgör vilka som blir invalda. För att en kandidat ska kunna utmana partiets egen ordning krävs ofta ett stort antal personröster. Det gör att tröskeln är hög och att många väljare inte ens känner till möjligheten att påverka listan.

Nergelius menar att det nuvarande systemet varken är effektivt eller demokratiskt framåtblickande. Han ser flera allvarliga problem.

– Man kan fråga sig om personvalet tillför något som inte redan fungerar genom partiernas nomineringsprocesser. Samtidigt öppnar systemet för former av valarbete som inte alltid är förenliga med öppenhet och rättvisa, säger han.

Det misstänkta valfusket i Dalarna illustrerar just detta. Personröster kan i teorin samlas in på organisatoriska sätt som liknar kampanjande, men gränsen mellan legitim mobilisering och otillåten påverkan kan vara svår att dra. När misstankar väl uppstår, skadas allmänhetens förtroende för valprocessen, oavsett hur utredningen slutar.

Frågan är inte ny. Vid flera tidigare val har forskare och valobservatörer pekat på att personvalssystemet är sårbart. Samtidigt har det funnits ett politiskt motstånd mot att förändra det. Partierna har ofta varit måna om att behålla kontrollen över sina listor, medan enskilda kandidater kan ha ett intresse av att synas genom att samla personröster.

Experter på valsystem brukar framhålla att Sverige har en grundmodell som bygger på proportionella val och partilistor. Det systemet är i grunden stabilt och har ett starkt folkligt stöd. Men personvalet är ett tillägg som skapat en del oväntade konsekvenser. Frågan är om det faktiskt ökar väljarnas inflytande eller om det främst gynnar kandidater med redan starka nätverk.

I Dalarna handlar det nu om att utreda vad som faktiskt hänt. Men för Joakim Nergelius är det redan tydligt att systemet i sig bör omprövas. Han anser att politikerna borde ta tillfället i akt att se över hela konstruktionen, i stället för att enbart hantera det enskilda fallet.

– Vi måste våga diskutera om personvalet fyller någon verklig funktion. Annars riskerar vi att försvara ett system som varken är tillräckligt kontrollerat eller tillräckligt begripligt för väljarna, säger han.

Det svenska valsystemets trovärdighet bygger länge på högt valdeltagande, öppenhet och förtroende. När en misstanke om valfusk väl har nått offentligheten, blir granskningen betydligt hårdare. Därför kan ärendet i Dalarna få konsekvenser långt utanför regionen, oavsett om det leder till åtal eller inte.

Frågan är inte bara juridisk utan också politisk. Flera partier har tidigare varit skeptiska till förändringar av personvalet, men den nya uppmärksamheten kan tvinga fram en bredare debatt. För väljarna handlar det ytterst om enkelhet och rättvisa i den demokratiska processen. För politikerna handlar det om förtroende – något som tar lång tid att bygga upp men kan skadas snabbt av otydliga regler.

Det återstår att se om den nuvarande granskningen leder till konkret förändring. Men det råder ingen tvekan om att frågan om personvalets vara eller icke vara nu har fått nytt liv.