Riksdagen förlänger skattesänkningen på jordbruksdiesel – kostar 630 miljoner kronor 2027

Riksdagens finansutskott har meddelat att skattelättnaden på diesel inom svenskt jordbruk förlängs. Det innebär att lantbrukare även framöver kan räkna med en reducerad skattesats på drivmedel för traktorer och andra jordbruksmaskiner. Beslutet, som förväntas träda i kraft under nästa budgetår, välkomnas av flera aktörer inom branschen och ger en viss ekonomisk förutsägbarhet i en annars turbulent tid.

Bakgrunden till beslutet är att diesel utgör en betydande kostnadspost inom den svenska primärnäringen. En höjning av koldioxidskatten eller energiskatten skulle slå hårt mot små och medelstora gårdar, som redan idag brottas med stigande insatsvaror och tuff internationell konkurrens. Genom att behålla undantaget från dessa skatter säkrar man upp att svenska bönder inte tappar marknadsandelar gentemot konkurrenter inom EU.

Sveriges jordbrukssektor är starkt koncentrerad till södra Sverige, där de bördiga slätterna i Skåne och Östergötland står för en stor del av produktionen. Även skogsnäringen, som är geografiskt spridd över hela landet, gynnas indirekt av lägre bränslekostnader, även om beslutet specifikt avser jordbruket. Utan denna kompensation skulle många mindre gårdar tvingas lägga ner verksamheten, vilket i förlängningen hotar den nationella livsmedelsförsörjningen.

Marknadseffekterna av förlängningen tros bli positiva. Analytiker har tidigare varnat för att svenska jordbrukare har högre produktionskostnader än sina motsvarigheter i länder som Tyskland och Frankrike, där bränslebeskattningen är betydligt lägre. Detta beslut hjälper till att jämna ut spelplanen, samtidigt som det minskar risken för att matpriserna i butikerna skjuter i höjden på grund av råkostnader. För näringens del blir det även lättare att planera långsiktiga investeringar i ny maskinpark och odlingsstrategier.

Politiskt sett har frågan varit delad. Miljöpartiet och andra gröna krafter har länge kritiserat skatteundantaget med argumentet att det försenar omställningen till förnybara bränslen. Man menar att lantbruket i högre utsträckning måste börja använda HVO eller eldrift. Dock har regeringen och stora delar av oppositionen prioriterat den ekonomiska tryggheten för jordbrukare framför snabba klimatinsatser. Tekniken för tunga jordbruksmaskiner med batteridrift är fortfarande i sin linda, och det är helt enkelt inte realistiskt att byta ut hela maskinparken inom de närmsta åren, vilket flera remissinstanser påpekat.

Dessutom kommer detta beslut i ett läge av ökad geopolitiskt osäkerhet. Sedan Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina har Sverige och övriga EU lärt sig att livsmedelsförsörjningen är en säkerhetsfråga. Att minska beroendet av import genom att stötta inhemskt jordbruk ses nu som strategiskt viktigt. Med detta beslut tar man ytterligare ett steg mot att bygga upp en mer robust beredskap för kriser och avbrutna handelsvägar.

För lantbrukarna själva innebär beskedet att de kan planera säsongen med en lägre bränslekostnad i kalkylen. Detta är särskilt viktigt för de företag som investerat i nya effektiviseringslösningar, där en skattehöjning hade ätit upp hela investeringsvinsten. Riksbanken har dessutom noterat att stabila matpriser är en viktig faktor för att dämpa inflationstrycket i ekonomin. Genom att hålla nere produktionskostnaderna på gårdsnivå kan man mildra konsumenternas kostnadstryck i en tid när hushållen annars pressas av höga räntor och energipriser.

Beslutet från finansutskottet innebär att den nuvarande reduktionen förlängs, men det finns en pågående debatt om hur länge detta ska bestå. Vissa politiker kräver en permanent lösning för att skapa fullständig långsiktighet, medan andra anser att det bör omprövas när tekniken för omställning utvecklats ytterligare. Den närmaste tiden lär vi se en fortsatt dialog mellan bransch, politiker och miljörörelse om hur man bäst balanserar ekologiska mål med ekonomiska realiteter.

Just nu kan dock svenska bönder andas ut. Vinterns planeringsarbete kan fortsätta med kända förutsättningar, och vårens sådd kan ske utan risk för en kostnadschock på drivmedel. För regioner som Götaland och Svealand, där jordbruket ofta utgör ryggraden i lokalsamhället, innebär detta en välbehövlig stabilitet. Frågan lär dock återkomma i nästa års budgetprocess, där intresset för såväl klimatpolitik som livsmedelsberedskap sannolikt kommer att kollidera igen.