Riksdagsgrupp vill övervaka sociala medier för hot mot politiker

Sveriges riksdag kan komma att införa nya regler som gör det möjligt att polisanmäla hatfyllda inlägg på sociala medier. Förslaget, som inspirerats av den skotska modellen, syftar till att komma åt den allt hårdare tonen i den politiska debatten.

Initiativet har väckts efter en rad uppmärksammade fall där framför allt lokalpolitiker och riksdagsledamöter utsatts för hot och trakasserier i digitala kanaler. Enligt nuvarande lagstiftning krävs i regel att den som drabbas själv gör en anmälan, men den nya ordningen skulle innebära att hatbrott kan anmälas direkt av plattformsägare eller av en särskild tillsynsmyndighet.

Kenneth G. Forslund, riksdagsledamot för Socialdemokraterna och ordförande i riksdagens grupp för demokratifrågor, bekräftar att frågan utreds på bred front.

– I valtider märker vi tydligt hur tonläget skärps. Det blir hätskt och ibland direkt olustigt att läsa vad som skrivs, säger han i en intervju med Sveriges Radio och tillägger att en förändring är nödvändig för att skydda det demokratiska samtalet.

Den skotska modellen, som fått namn efter den skotska regeringens riktlinjer för nätnäthat, innebär att sociala medier-företag kan åläggas att rapportera olagligt innehåll till polis utan att den enskilde användaren först måste göra en anmälan. Systemet har varit verksamt sedan 2021 och har enligt flera studier lett till att fler fall av hatbrott upptäcks och lagförs.

I Sverige har frågan diskuterats inom såväl Justitiedepartementet som i riksdagens justitieutskott. Kritiker menar att en sådan ordning kan leda till inskränkningar i yttrandefriheten och att bedömningen av vad som utgör ett hatbrott är för diffus. Förespråkare svarar att det handlar om att ta krafttag mot den organiserade näthat som i allt större utsträckning riktas mot förtroendevalda.

Enligt en kartläggning från Brottsförebyggande rådet har antalet anmälda hatbrott mot politiker ökat med nära 40 procent under de senaste fem åren. Samtidigt visar en undersökning från Statistiska centralbyrån att var tredje kommunpolitiker övervägt att lämna sitt uppdrag på grund av hot och trakasserier.

Forslund betonar att det inte handlar om att begränsa debatten, utan om att säkerställa att alla ska kunna delta i samhällsdiskussionen utan rädsla.

– Det är en sak att tycka olika, en annan att systematiskt attackera någon för dess åsikter eller bakgrund. Där måste gränsen gå, säger han.

Frågan väntas tas upp i riksdagens kammare under nästa mandatperiod. Om förslaget går igenom skulle Sverige bli ett av de första länderna i EU med en lagstiftning som i praktiken överför ansvaret för näthat från individen till plattformarna och rättsväsendet.