SKF:s justerade rörelseresultat steg till 2,84 miljarder kronor under tredje kvartalet

SKF, den Göteborgsbaserade kullagertillverkaren, redovisar ett justerat rörelseresultat på 2,84 miljarder kronor för årets tredje kvartal. Det kan jämföras med 2,55 miljarder kronor under motsvarande period förra året. Det innebär en ökning med omkring elva procent, och siffran bekräftar att bolaget fortsätter att tjäna pengar i en tid då stora delar av den globala verkstadsindustrin tampas med svag efterfrågan och höga kostnader.

Resultatet avser det justerade rörelseresultatet, vilket innebär att engångs- och jämförelsestörande poster har räknats bort. Det ger en tydligare bild av den underliggande lönsamheten i den dagliga verksamheten. För ett företag som SKF, med verksamhet i ett stort antal länder och inom flera tunga industrisegment, är den typen av mätetal en viktig indikator på hur väl man lyckas hantera både konjunktur och strukturella förändringar.

SKF är en av världens ledande tillverkare av lager, tätningar och relaterad teknisk utrustning. Företaget grundades i Göteborg och har i dag en global närvaro med produktion, forskning och service i ett sextiotal länder. Kunderna finns bland annat inom fordonsindustrin, energisektorn, gruvdrift och generell maskintillverkning. Just den bredden har visat sig vara en styrka. Medan vissa sektorer, som exempelvis traditionell personbilstillverkning, har haft det tufft under perioden, har andra – däribland förnybar energi och tunga industrier – fortsatt att efterfråga komponenter med hög precision.

Den positiva resultatutvecklingen ska dock inte tas som ett tecken på att marknadsläget är problemfritt. Den globala konjunkturen har svalnat, inte minst i Europa, där höga räntor och kraftigt minskad byggaktivitet har dragit ner orderingången inom flera sektorer. Även Kina, som är en nyckelmarknad för många industriföretag, uppvisar en dämpad tillväxt. Att SKF trots detta kan öka sitt resultat förklaras delvis av en medveten strategi mot eftermarknadstjänster – det vill säga service och underhåll av befintliga installationer – vilket ger en mer stabil intjäning än nyförsäljning av maskinkomponenter.

Samtidigt spelar teknikskiftet en allt viktigare roll. Elektrifieringen av fordon, utbyggnaden av vindkraft och den ökande automatiseringen inom industrin kräver lager som tål höga varvtal, extrema temperaturer och långa underhållsintervall. SKF har investerat stort i forskning och utveckling inom dessa områden, och flera av bolagets produkter är i dag specialanpassade för just elektriska drivlinor och stora rotationskrafter. Det gör att företaget gynnas av den gröna omställningen, både direkt genom leveranser till nya energisatsningar och indirekt genom att kunderna prioriterar komponenter med lång livslängd.

Kostnadssidan är dock en påtaglig utmaning. Råvarupriser, framför allt på stål och speciallegeringar, har varit volatila. Även energipriserna i Europa har under längre perioder legat på en hög nivå, vilket påverkar produktionskostnaderna för ett energikrävande företag som SKF. Den svaga kronan har i viss mån hjälpt exportintäkterna, men den har samtidigt fördyrat importen av insatsvaror och pressat marginalerna när inköpen skett i dollar eller euro. Bolaget har därför tvingats arbeta aktivt med prissättning och effektiviseringar, och resultatet från tredje kvartalet visar att den balansgången än så länge varit framgångsrik.

Inom verkstadsindustrin följs SKF:s utveckling med stor uppmärksamhet, inte bara av aktieägare utan också av konkurrenter och kunder. Företaget betraktas ofta som en indikator på hur det bredare industriklimatet ser ut i Europa. Att man nu kan visa på en förbättrad lönsamhet tolkas av flera bedömare som ett tecken på att den svenska exportindustrin, trots geopolitiska spänningar och svag global efterfrågan, fortfarande har konkurrenskraft i nischade och teknikintensiva segment.

En annan faktor som väger in är den pågående strukturomvandlingen inom gruv- och anläggningssektorn. Allt fler gruvbolag automatiserar sin utrustning, vilket ökar behovet av tillförlitliga lager som klarar tuffa miljöer med damm, fukt och stora temperaturväxlingar. Här har SKF en etablerad position med specialprodukter och närvaro på viktiga marknader som Australien, Kanada och norra Europa. Samtidigt är konkurrensen hård, framför allt från lågkostnadsproducenter i Asien, vilket gör att kontinuerlig teknisk utveckling och nära kundrelationer blir avgörande.

Det återstår att se om den positiva utvecklingen håller i sig under årets sista kvartal. Många industriföretag rapporterar om minskade ordervolymer, och Riksbanken har nyligen pekat på en fortsatt osäker omvärldsbild. För SKF:s del talar dock mycket för att bolaget har goda förutsättningar att klara sig om inte konjunkturen försämras dramatiskt. En bred kundbas, en stark ställning inom eftermarknad och en ökande efterfrågan från energiomställningen utgör tillsammans ett skyddsnät som få konkurrenter kan matcha.

Det faktum att SKF, med rötterna i Göteborg, fortsätter att leverera stabila resultat i ett tufft globalt klimat säger också något om styrkan i den svenska ingenjörstraditionen. Företaget har under mer än ett sekel anpassat sig till skiftande marknader, och även om utmaningarna i dag är annorlunda än under tidigare kriser – med digitalisering, handelshinder och klimatomställning – förefaller grundstrategin vara densamma: att kombinera teknisk spets med närhet till kunden. Det är en modell som fortsätter att bära frukt, åtminstone om tredje kvartalets siffror är någon vägledning.