Stina Blackstenius på bänken – Smilla Holmberg startar för Sverige mot Litauen

Damlandslagets förbundskapten Tony Gustavsson har tagit ut startelvan inför kvällens VM-playoff borta mot Litauen. Matchen är en av de viktigaste i den nya landslagscykeln och avgörs under press, med hemmalagets stöd i ryggen.

Sverige har under de senaste decennierna etablerat sig i den absoluta världstoppen inom damfotboll. Medaljer i både VM och OS har gjort laget till ett av de mest respekterade i Europa. Samtidigt har verkligheten förändrats. Fler nationer har investerat i damfotboll, inte minst på ungdoms- och elitnivå, och kvalet till ett världsmästerskap är numera en lång process där inga matcher går att ta ut i förskott.

Under de senaste åren har Sverige dessutom mött tuffare motstånd i genrepen och träningslandskamperna. Även länder som tidigare låg långt ner i rankingen har blivit jämnare, och trenden väntas hålla i sig.

Litauen är inget undantag. Trots att landet inte hör till fotbollens traditionella makter har utvecklingen varit tydlig. Flicklandslag, akademier och en ökad medial uppmärksamhet har gjort att den litauiska damfotbollen byggts upp underifrån. Mot större motståndare bygger laget oftast på ett kompakt försvar och hoppas kunna straffa misstag. Det är en typ av motstånd som kan vara svår att hantera för ett favorittippat lag, särskilt på bortaplan.

Tony Gustavsson har varit i den här typen av situationer förut. Han förde Australien till semifinal i det senaste dam-VM:et och har lång erfarenhet av att leda landslag i avgörande lägen. Sedan han tog över Sverige har arbetet handlat om att skapa en ny struktur efter en generationsväxling. I kvällens startelva syns spår av det arbetet: en blandning av internationell rutin och egenskaper som ska ge trygghet i eget bollinnehav.

Truppen har under Gustavssons ledning fått en tydligare form. Några spelare har fått axla ett större ansvar, medan yngre namn har getts chansen att växa in i landslaget. I en match som denna är det ofta de rutinerade som måste bära laget genom svåra perioder. Samtidigt kan ett ungt namn avgöra med en oväntad prestation. Den balansen är central i Gustavssons bygge.

Valet av uppställning visar också hur Gustavsson vill att matchen ska spelas. Sverige har spelare som håller en hög nivå i Europas stora ligor, och kvaliteten är bredare än något – men det hjälper föga om inte grunderna sitter. I playoff-miljöer handlar det ofta om tålamod, disciplin och förmågan att förvalta ledning. En svensk startelva behöver både kunna styra matchtempot och avgöra matchen när luckorna uppstår.

Att matchen spelas i Litauen gör den inte enklare. Hemmapubliken skapar tryck, och en playoff-match i ett mindre fotbollsland har en tendens att bli fysisk. Underlaget, resan och förväntningarna är faktorer som alltid vägs in när en förbundskapten tar ut sitt lag. Gustavssons val signalerar att han respekterar förutsättningarna, men att han framför allt litar på att Sveriges spetskompetens ska bli avgörande.

Det ekonomiska perspektivet ska inte heller underskattas. Ett VM-slutspel är i dag ett av världens största idrottsevenemang, och en plats i slutspelet innebär betydande intäkter till det nationella förbundet. För svenska fotbollsförbundet handlar det om pengar som kan användas för fortsatt satsning på damfotboll – från flicklandslag till elitsatsningar. Därför är insatsen i kvällens match större än bara en kvalificering.

Damfotbollens kommersiella tillväxt har också ändrat förutsättningarna för mindre nationer. Det går inte längre att ta enkla poäng på grund av att motståndarna saknar resurser. Litauen, som tidigare varit en i raden av utmanare till de etablerade lagen, arbetar mer strategiskt än för tio år sedan. Spelare hämtas in från utländska ligor, och matcherna mot topplag tas på större allvar.

Nu återstår det som till slut räknas: resultatet på planen. Gustavsson har gjort sina val och gett startelvan de signaler han vill. Spelarna har fått sina roller. Resten handlar om att klara av pressen, hålla sig kalla i straffområdena och se till att resan mot VM fortsätter. Mot Litauen finns inget utrymme för underskattning, men har Sverige rätt inställning är klasskillnaden ändå betydande.