Fredspristagaren: Jag trodde det hänt mina barn någonting

Rättssal 600 i Nürnberg är ingen vanlig rättssal. Där avkunnades de första domarna mot nazistregimens förbrytare efter andra världskriget. I den salen satt Navi Pillay när hon fick beskedet att hon tilldelas Nobels fredspris. Nobelkommittén i Oslo hade inte lyckats nå den 85-åriga sydafrikanska juristen innan utnämningen offentliggjordes, men tidpunkten var ovanligt symbolisk: det var 80 år sedan de första Nürnbergdomarna föll.

– Det var en total överraskning. Jag satt här i mina egna tankar och lyssnade på panelen. När jag ombads komma ut för något viktigt hann jag tänka det värsta, att något hade hänt mina barn, sade hon på en spontant arrangerad pressträff.

Pillay får priset för sina ansträngningar att främja fred och internationell rätt. Hennes karriär har gjort henne till en av folkrättens mest kända gestalter. Hon var försvarsadvokat i apartheiderans Sydafrika, blev domare i Rwandatribunalen på 1990-talet och senare FN:s människorättskommissarie. Hon var också den första icke-vita kvinnan som nominerades till Sydafrikas högsta domstol.

De senaste åren har hennes mest uppmärksammade uppdrag varit ordförandeskapet i en FN-panel som i en rapport funnit Israel skyldigt till folkmord. Uppdraget löpte ut i fjol. Israel har reagerat skarpt. Utrikesministeriet skriver på X att Nobelkommittén belönat ”den största lögnen i det 21:a århundradet” och att nazisternas propagandaminister Joseph Goebbels ”garanterat applåderar i helvetet”.

Pillay befinner sig i Nürnberg för att delta i Nuremberg Forum, ett årligt forum där forskare, jurister och aktivister diskuterar de principer som etablerades efter andra världskriget. De så kallade Nürnbergprinciperna slog fast att individer kan hållas ansvariga för folkmord, krigsförbrytelser och brott mot mänskligheten, även om de agerat på order från en stat. Principerna ligger till grund för såväl Rwandatribunalen som den permanenta Internationella brottmålsdomstolen ICC.

I ett kort anförande varnade hon för att den internationella rättsordningen nu utmanas allt hårdare. Hon pekade på attackerna mot ICC. Flera stater har genom åren varit motsträviga, men motståndet har enligt Pillay gått från passivt till aktivt. Framför allt USA har attackerat domstolen på flera sätt, bland annat genom sanktioner och diplomatiska påtryckningar.

Pillay sitter själv som ad hoc-domare i Internationella domstolen ICJ, FN:s högsta rättsinstans för tvister mellan stater. Hon valde ändå att lyfta fram ICC i sitt anförande.

– Den här förändrade verkligheten syns genom attackerna mot ICC. De riskerar att kasta oss tillbaka till en värld där de med makt bestämmer vem som har rätt. Jag hoppas att vi kan återvända till en internationell ordning som vägleds av principer, sade hon.

Hon skickade också en påminnelse till världens ledare: de är under juridiskt tvång att skydda mänskliga rättigheter, undvika krig och förverkliga FN-stadgan. Det är något jag kräver av alla stater.

Själv hade hon inte väntat sig utmärkelsen. Hon hade inte nämnts i förhandssnack, och efter 85 års ålder räknade hon inte med fler utmärkelser. På frågan om vilken bedrift hon är mest stolt över svarade hon att motståndet mot apartheid och nomineringen till Sydafrikas högsta domstol betytt mycket, men att Rwandatribunalen är det viktigaste.

Genom tribunalen förändrades synen på våldtäkt och sexuellt våld i konflikt, som tidigare setts som oavsiktliga effekter eller en sorts belöning för segraren. Det är jag särskilt stolt över, sade hon.

Förra året dedicerade pristagaren María Corina Machado sitt pris till USA:s president Donald Trump, som Pillay kritiserat skarpt. Själv vill hon inte hylla någon enskild person. Det här priset tillägnar jag alla överlevare av internationella brott och alla försvarare av internationell rättvisa som försäkrar att ansvarsfrihet inte tillåts råda, sade hon.