Finlands president Alexander Stubb har utmanat svenska försvarsbeslutsfattares varningar om en överhängande rysk hotbild och uppmanar till ett mer besinningsfullt förhållningssätt i säkerhetsdebatten. Hans uttalanden kommer i en tid då flera europeiska länder höjer sina varningsnivåer angående Rysslands potentiella militära ambitioner.

Sveriges överbefälhavare Michael Claesson är bland dem som offentligt har varnat för att Ryssland möjligen kan komma att testa Nato:s beredskap tidigare än vad som tidigare bedömts. Claesson ingår i en grupp höga militära företrädare i Europa som uttryckt oro över Moskvas potentiella nästa steg efter invasionen av Ukraina.

Men Stubb delar inte denna bedömning. I sina uttalanden framhåller han att det varken är logiskt eller rimligt att Ryssland skulle välja att utmana Nato vid en tidpunkt då landet befinner sig under enormt tryck i kriget mot Ukraina. Den finska presidenten menar att den ryska krigsmaskinen är fullt upptagen med att hantera den omfattande och utdragna konflikten som fortsätter att kosta Ryssland stora mänskliga och materiella resurser.

Enligt Stubb saknas det faktiskt underlag för de alarmistiska varningar som framförs. Han menar att om syftet med sådana uttalanden är att förbereda civilbefolkningen, motivera ökade försvarsbudgetar eller stärka försvarsindustrin, så må så vara. Men han understryker att alla sådana uttalanden måste grundas i konkreta fakta och verklig underrättelseinformation – något han hävdar att han inte kan se stöd för i nuläget.

Finlands position i denna debatt är särskilt intressant med tanke på landets unika historia och geografiska läge. Finland delar en över 1 300 kilometer lång landgräns med Ryssland, den längsta av alla Nato-medlemsländer efter att Finland gick med i försvarsalliansen 2023. Landet har dessutom djup erfarenhet av att hantera den ryska grannen, både genom sin historia under och efter andra världskriget samt genom decennier av finländsk utrikespolitik under kalla kriget.

Denna erfarenhet genomsyrar Stubbs rekommendation till sina europeiska kollegor. Med ett typiskt finskt tonfall uppmanar han dem att följa det finska exemplet: att gå till bastu, ta ett dopp i isvak och bevara lugnet. Budskapet är tydligt – panik och överdrivna varningar tjänar inte Europas säkerhetsintressen.

Stubb betonar att finnarna håller huvudet kallt trots att det är de som faktiskt har gränsen mot Ryssland. Hans budskap ”vi klarar oss” speglar en kombination av finländsk självtillit och pragmatism som formats av historiska erfarenheter.

Skillnaden i tonläge mellan den finska presidenten och svenska försvarsföreträdare speglar olika perspektiv på hur man bäst hanterar den säkerhetspolitiska situationen i Östersjöregionen. Medan Sverige, som blev Nato-medlem 2024, fortfarande anpassar sig till sin nya roll i alliansen, har Finland en längre tradition av att balansera mellan realistisk försvarsberedskap och att undvika onödig provokation.

Debatten om hur allvarligt det ryska hotet mot Nato ska bedömas pågår även på bredare europeisk nivå. Olika medlemsländer har olika syn på både hotbildens omfattning och tidshorisont. Detta påverkar i sin tur nationella beslut om försvarsbudgetar, värnplikt och militär upprustning.

Stubbs uttalanden kan ses som ett försök att nyansera diskussionen och motverka vad han uppfattar som en överdriven hotbild. Samtidigt understryker hans position att Finland tar sitt försvar på största allvar – men menar att detta bäst görs genom saklig bedömning och lugna nerver snarare än genom alarmism.

Frågan om hur Nato och dess medlemsländer ska förhålla sig till Ryssland efter Ukraina-invasionen kommer att fortsätta vara central för europeisk säkerhetspolitik under överskådlig tid. Stubbs röst i denna debatt representerar en erfaren nations perspektiv på hur man lever och verkar i Rysslands närhet.