Trump: Iran-krig högst osannolikt att återupptas när Teheran ifrågasätter samtalen

Donald Trump uppger att han inte tror att kriget med Iran kommer att blossa upp igen. Uttalandet kommer efter en period av kraftigt ökad spänning i Mellanöstern, där båda länderna har genomfört militära markeringar. Irans ledning svarar dock med skepsis och ifrågasätter när – och om – en dialog verkligen kan återupptas.

Relationen mellan USA och Iran har varit djupt fryst under flera år. Efter att Trump under sin första mandatperiod lämnade kärnenergiavtalet JCPOA och återinförde hårda sanktioner, har landets ekonomi pressats hårt. Teheran har samtidigt svarat med att berika uran till högre nivåer än vad avtalet tillät, vilket har eldat på konflikten. De senaste månaderna har attacker mot oljeinfrastruktur och skuggkriget till sjöss eskalerat, men enligt Trump är risken för en fullskalig konflikt överdriven.

Iranska regeringsföreträdare är dock inte lika optimistiska. Från Teheran signalerar man att det är oklart om USA verkligen vill förhandla, och man pekar på att Trumpadministrationens senaste uttalanden saknar konkreta garantier. En diplomatisk källa i regionen, som talat med nyhetsbyråer under anonymitet, varnar för att parterna fortfarande står långt från varandra i frågor som sanktionerna och Irans missilprogram.

För de globala finansmarknaderna har svängningarna varit påtagliga. Priset på Brentolja har rusat upp och ner under de senaste veckorna, och förra veckan noterades den högsta nivån på över ett år innan ett fall kom efter Trumps uttalande. Guldpriset har också haft en stark utveckling, då investerare sökt säkra hamnar. Exempelvis har svenska importföretag och energikoncerner som Preem och St1 noterat ökade råvarukostnader, något som i slutändan riskerar att slå mot svenska bilister vid pumpen.

Stora oljeproducerande länder i Mellanöstern, däribland Saudiarabien och Förenade Arabemiraten, följer utvecklingen noga. Dessa länder har tillsammans med OPEC+ successivt ökat produktionen för att kompensera för de störningar som spänts fram på marknaden. En ny konflikt i Persiska viken skulle dock omedelbart hota den globala oljeförsörjningen, särskilt med tanke på att en betydande del av världshandeln med råolja passerar Hormuz-sundet. Redan nu har flera rederier höjt säkerhetsnivåerna för tankfartyg som går genom regionen.

Inom industrisektorer som är beroende av energi och metaller har man med oro sett hur geopolitiken återigen har tagit plats som en avgörande faktor för prisbildningen. Grundmetaller som koppar och aluminium, där Kina dominerar efterfrågan, har också reagerat på nyheterna. Ett långvarigt krig skulle kunna störa leveranskedjor och driva upp fraktkostnaderna, vilket i förlängningen påverkar allt från byggmaterial till elektronik.

Analytiker vid flera internationella banker, däribland Goldman Sachs och JP Morgan, har i sina senaste rapporter varnat för att marknaderna är för beroende av politiska uttalanden. Även om Trump har sagt att han inte tror på nya strider, så finns det ett stort antal variabler som kan leda till en eskalering, såsom attacker mot iranska kärnforskningsanläggningar eller sabotage mot civil infrastruktur. Förra årets incidenter där fartyg stoppades i Hormuz-sundet är fortfarande i färskt minne för aktörer i branschen.

För regionens stabilitet har också de kurdiska styrkorna i Irak och Syrien en nyckelroll, liksom relationen mellan Iran och Ryssland. Under de senaste åren har Teheran och Moskva fördjupat sitt samarbete inom försvar och energi, vilket ytterligare komplicerar bilden för USA och dess allierade i Natos östra flank.

Trots att Trump hävdar att risken för krig är överdriven, så lyser de underliggande spänningarna igenom. Iran har i helgen genomfört militärövningar i södra delen av landet, och utrikesministeriet i Teheran har understrukit att landet har rätt att försvara sig. Parlamentsledamöter i Washington har samtidigt krävt besked från administrationen om vad man egentligen vill uppnå på lång sikt: en nedtrappning eller ett nytt avtal?

För svensk del har försvarsministern kommenterat läget och sagt att Sverige följer utvecklingen i Mellanöstern med stor uppmärksamhet. Även EU uttrycker oro över att en ny konflikt skulle kunna leda till en ny flyktingvåg och kraftigt höjda energipriser. Man har därför uppmanat båda parter att återupprätta diplomatiska kanaler.

Frågan om när – eller om – samtalen kan återupptas förblir därmed obesvarad. Iran har ställt krav på att USA först lättar på sanktionerna, medan Washington kräver garantier om att Irans kärnprogram inte vidareutvecklas. Den diplomatiska ekvationen är minst sagt komplicerad, och det internationella samfundet kan bara vänta och se om Trumps optimism visar sig vara välgrundad eller en farlig missbedömning. Marknaden, å sin sida, tycks redan ha prissatt en viss riskpremie – med alla de konsekvenser det har för både ekonomin och vanliga hushåll.