Trump säger att Taiwan gått med på att köpa gas från Alaska i 20 år

USA:s president Donald Trump uppger att Taiwan har gått med på att köpa 30 procent av naturgasen från den planerade Alaska LNG-ledningen. Uttalandet gjordes vid en pressträff i Washington, där Trump presenterade projektet som en viktig del i USA:s satsning på energiexport. Varken taiwanesiska myndigheter eller det statliga taiwanesiska energibolaget CPC Corporation har officiellt bekräftat uppgifterna, och det är ännu oklart om det rör sig om ett bindande avtal eller en avsiktsförklaring.

Alaska LNG är ett av de mest omfattande energiinfrastrukturprojekt som har diskuterats i USA. Gasen ska utvinnas från North Slope i norra Alaska, där det stora olje- och gasfältet Prudhoe Bay ligger. En omkring 1 300 kilometer lång pipeline planeras gå genom delstaten till kustsamhället Nikiski på Kenaihalvön. Där ska naturgasen kylas ned till flytande form och lastas på fartyg för export till Asien.

Projektet drivs av Alaska Gasline Development Corporation, ett bolag som ägs av delstaten Alaska. Bolaget har under många år försökt säkra tillräckligt många långsiktiga kunder för att kunna motivera de stora investeringar som krävs. Projektet har tidigare uppskattats kosta runt 40 miljarder dollar. Utan köpare har bygget inte kunnat starta.

Ett taiwanesiskt åtagande på 30 procent skulle i så fall bli en avgörande del i finansieringen. Att en tredjedel av den planerade exportvolymen redan är såld skulle göra projektet betydligt mer attraktivt för banker, investerare och byggentreprenörer. Det skulle också sända en signal till andra länder i Asien att Alaska LNG är på väg att bli verklighet, vilket i sin tur kan öppna för fler avtal.

För Taiwan handlar affären om mer än bara energiförsörjning. Taiwan är en av Asiens största importörer av flytande naturgas. Landet har ingen egen produktion av betydelse och är helt beroende av leveranser utifrån. Statliga CPC Corporation ansvarar för merparten av importen och driver landets mottagningsanläggningar. En fast andel i Alaska-projektet skulle ge Taiwan en långsiktig och diversifierad leveranskälla vid sidan av nuvarande inköp från bland annat Australien, Qatar och USA:s Gulfkust.

Taiwan har dessutom gjort naturgas till en central del av sin energipolitik. Landet har som mål att fasa ut kolkraft och har under senare år ökat användningen av gas för att minska utsläppen och täcka ett växande elbehov. Ett avtal med Alaska LNG skulle passa in i den strategin, samtidigt som det stärker de ekonomiska banden mellan Washington och Taipei.

Den geopolitiska dimensionen är tydlig. Kina gör anspråk på Taiwan och har vid upprepade tillfällen motsatt sig närmare samarbete mellan ön och USA. Ett amerikanskt energiprojekt där Taiwan är en av huvudkunderna skulle ses som en markering att Taiwan har stöd från Washington. Det skulle också minska Taiwans beroende av energitransporter genom känsliga havsområden. Leveranser från Alaska kan gå direkt över Stilla havet, vilket ger en säkrare och kortare transportväg jämfört med import från exempelvis Mellanöstern.

På den globala LNG-marknaden har USA under 2020-talet vuxit fram som världens största exportör av flytande naturgas. Flera nya exportanläggningar har byggts i Texas och Louisiana, och ytterligare är på väg. Ett färdigbyggt Alaska LNG skulle förstärka USA:s ställning på den asiatiska marknaden och bidra till ett större globalt utbud. För köparna innebär fler leverantörer med tiden ett ökat pristryck nedåt, i synnerhet på långa kontrakt.

Trots det positiva tonläget från Vita huset återstår flera stora hinder. Alaska LNG har funnits i olika former sedan 1970-talet. Höga byggkostnader, tuffa väderförhållanden och ändrade marknadsvillkor har stoppat planerna gång på gång. För att projektet ska bli verklighet krävs inte bara ett avtal med Taiwan utan också slutgiltigt investeringsbeslut, miljötillstånd och finansiering för själva bygget. Inget av detta har ännu presenterats offentligt.

Trumps uttalande är därför i första hand ett politiskt besked. Men om Taiwan verkligen går in som köpare av 30 procent av gasen, skulle det vara ett av de största energisamarbetena mellan USA och Taiwan hittills. För Alaska LNG skulle det kunna vara det genombrott som projektet väntat på i decennier.