Kan min funktionsnedsatta son tvingas sälja lägenheten?

En kvinna har vänt sig till familjerättsexperten Mia Edwall Insulander med en fråga om ett gammalt testamente, en lägenhet och en avliden sambo med funktionsnedsättning. Kvinnans son och hans sambo är funktionsnedsatta både fysiskt och psykiskt. Efter att sambon avled har den avlidnes barn börjat kräva att lägenheten säljs. Frågan är om testamentet, som skrevs för över 30 år sedan, fortfarande gäller – och vem som egentligen har rätt till bostaden när en av två samboägare går bort.

Den här typen av situationer är inte ovanliga. Samboavtal, testamente och barn från tidigare förhållanden skapar ofta oklarheter. För att reda ut frågan måste man först förstå hur svensk lag ser på sambors rätt till bostad. En sambo har inte samma arvsrätt som en make eller maka. Däremot finns sambolagen, som ger den efterlevande sambon rätt att begära bodelning. I en bodelning kan den efterlevande sambon överta den gemensamma bostaden om den har använts som samboarnas gemensamma hem och förvärvats för gemensamt bruk. Det gäller oavsett om den avlidne sambon skrivit ett testamente.

Om lägenheten ägs av båda, kan den efterlevande sambon med andra ord ha en stark rätt att behålla den. Den avlidnes barn kan inte utan vidare bestämma att lägenheten ska säljas. I stället blir det fråga om en ekonomisk reglering, där barnen har rätt till sin andel av värdet. Har sambon testamenterat bort sin del av lägenheten, kan testamentet påverka vem som tar emot den delen, men det kan inte kringgå den efterlevande sambons rätt till bostad genom bodelning.

Sedan finns frågan om testamentets giltighet. Ett testamente måste vara skriftligt, undertecknat av testatorn och bevittnat av två personer samtidigt. Det finns ingen tidsgräns för hur länge ett testamente är giltigt. Att det skrevs för över 30 år sedan gör det alltså inte automatiskt ogiltigt. Men det måste fortfarande uppfylla formkraven, och det får inte ha ändrats eller återkallats av ett senare testamente. Ett vanligt missförstånd är att ett äldre testamente behöver skrivas om för att fortsätta gälla. Så är det inte, så länge det fortfarande speglar den avlidnes vilja.

Samtidigt har den avlidnes barn lagliga rättigheter som inte kan sättas åt sidan hur som helst. Enligt ärvdabalken är barn bröstarvingar och har rätt till sin laglott, hälften av arvslotten. Om testamentet inte tar hänsyn till det, kan barnen kräva jämkning. Det innebär att ett testamente som lämnar bort allt från den avlidne sambon kan bli ogiltigt till den del det inkräktar på barnens laglott. I praktiken betyder det att barnen har rätt att få ut en summa motsvarande sin laglott, men att de inte nödvändigtvis har rätt att få lägenheten såld.

Ytterligare en aspekt är funktionsnedsättningen. Enligt familjerättsexperten kan det vara relevant att undersöka om den avlidne sambon hade rättslig förmåga att upprätta testamentet. För att ett testamente ska vara giltigt krävs att upphovspersonen har förstått innebörden av handlingen. Om så inte var fallet vid tidpunkten för underskrift, kan testamentet angripas. Men den bedömningen görs utifrån hur personens tillstånd var när testamentet skrevs, inte hur det var vid dödsfallet. En funktionsnedsättning som funnits under senare år innebär inte i sig att ett 30 år gammalt testamente upphör att vara giltigt.

För kvinnan i det aktuella fallet blir situationen därför en fråga om att väga olika rättsregler mot varandra. Å ena sidan står testamentet, som troligen reglerar vem som ska ta över den avlidne sambons egendom. Å andra sidan står sambolagen, som kan ge den efterlevande sambon rätt att överta lägenheten. Mia Edwall Insulander resonerar kring just detta: vem har egentligen rätt till lägenheten när ena ägaren går bort? Hennes poäng är att sambolagen i många fall ger ett starkare skydd än många tror, men att varje fall måste bedömas utifrån sina specifika omständigheter.

Den som hamnar i en liknande tvist bör i första hand se till att få en tydlig bild av hur bostaden var tänkt att användas och vem som betalat vad. Dokument som samboavtal, ägarförhållanden och eventuella nya testamenten spelar roll. Barnen till den avlidne kan visserligen ha rätt till sin del, men de kan inte alltid tvinga fram en försäljning. Först när en bodelning gjorts och eventuella laglottsanspråk reglerats går det att veta hur lägenhetens öde avgörs.

Att den avlidnes barn lägger tryck på en försäljning behöver alltså inte betyda att de har rätten på sin sida. I svensk familjerätt är skyddet för efterlevande sambo starkt när det gäller bostad, och ett gammalt testamente kan fortfarande vara helt giltigt. Det viktigaste är att få saken utredd av någon med kunskap om familjerätt, enligt Mia Edwall Insulander.