Trump säger att USA:s krig med Iran är i princip över – men segerförklaringarna har skiftat upprepade gånger.

USA:s president Donald Trump sade på måndagen att kriget med Iran i praktiken är över. Uttalandet kom efter att han talat i telefon med Qatars premiärminister Mohammed bin Abdulrahman al-Thani. Trump gav inga detaljer om samtalet, men konstaterade att läget ändrats. Det är det hittills tydligaste tecknet på att konflikten mellan Washington och Teheran kan närma sig en diplomatisk lösning.

Bakgrunden är en konflikt som under flera månader hållit omvärlden på spänn. Efter en rad ömsesidiga attacker har USA och Iran hamnat i ett öppet militärt läge som regionala aktörer länge fruktade. Kriget har inte utvecklats till ett fullskaligt markkrig, men har ändå stört diplomatin, energimarknaderna och säkerhetssituationen runt hela Mellanöstern. Båda sidor har markerat att de vill undvika en längre konflikt, samtidigt som de velat framstå som starka inför förhandlingar.

Qatars roll har varit central. Landet har tidigare förmedlat mellan parter som saknar formella relationer och har etablerade kanaler till både USA och Iran. Som en av världens största exportörer av flytande naturgas har Qatar också ekonomiska skäl att verka för stabilitet. En storskalig militär konflikt i närheten av Qatar skulle hota landets energiutvinning och regionens transportleder. Att Trumps uttalande kom direkt efter samtalet med Qatars premiärminister tolkas därför som en signal om att medlare har varit verksamma bakom kulisserna.

Marknadsreaktionen lät inte vänta på sig. Oljepriset, som under konfliktens mest intensiva perioder stigit kraftigt, vände nedåt efter Trumps besked. Brentoljan föll tillbaka under måndagen, och råvarubörserna präglades av försiktig optimism. Priset på guld, som ofta stiger i orostider, backade också. Investerare tolkade uttalandet som att risken för ett bredare krig i Mellanöstern minskat, och skiftade därmed mot mer riskfyllda tillgångar som aktier.

Världshandeln har under hela konflikten påverkats av oron för Hormuzsundet. Genom den smala vattenvägen transporteras en stor del av världens olja, och varje tecken på spänningar brukar få omedelbara effekter på fraktpriser. Försäkringsbolag har höjt premierna för fartyg i området och flera rederier har övervägt alternativa rutter. En varaktig nedtrappning skulle snabbt sänka dessa kostnader och återställa normala leveranser.

För gruv- och råvarusektorn har konflikten varit en påminnelse om geopolitiska riskers betydelse. Priserna på basmetaller som koppar, zink och aluminium har pressats uppåt av osäkerhet kring energiförsörjning och transporter. Gruvbolag med verksamhet i Mellanöstern, Centralasien och Kaukasus har drabbats av högre kostnader för logistik och försäkringar. Samtidigt har efterfrågan på guld ökat, både från centralbanker och privata investerare som sökt skydd mot volatilitet.

Ekonomiskt har kriget fått globala konsekvenser. Stigande energi- och råvarupriser har förstärkt inflationstrycket i flera västländer och försvårat centralbankernas arbete. Företag inom flyg, transporter och tung industri har sett sina kostnader öka. Ett snabbt slut på konflikten skulle kunna sänka inflationstakten och ge centralbankerna utrymme att se över räntepolitiken. Det är en av anledningarna till att marknaderna reagerat så tydligt på Trumps uttalande.

Försvarsindustrin har varit en vinnare under oroligheterna. I konfliktens hetaste fas steg aktierna i flera europeiska och amerikanska försvarskoncerner, drivet av den skärpta hotbilden och statliga order. Nu reagerar även den sektorn på utvecklingen; ett nytt lugn i Mellanöstern skulle minska en del av den omedelbara efterfrågan.

Ännu återstår formella frågor. Iran har inte officiellt bekräftat att kriget är över, och Teherans ledning har hittills varit tyst efter Trumps kommentarer. Diplomatiska källor säger att flera omtvistade punkter fortfarande måste lösas, däribland säkerhetsgarantier och framtida sanktioner. Det är ett stort steg, men inte slutet på processen.

Om uttalandet leder till en formell vapenvila skulle det innebära en dramatisk förändring för Mellanöstern. Relationerna mellan Iran och västmakterna har varit nedfrysta i decennier, och ett avtal skulle öppna dörren för nya handelsrelationer och regional återuppbyggnad. Samtidigt är experter försiktiga. Tonen från Washington har svängt förut, och ett enskilt uttalande är inte detsamma som ett bindande avtal.