Sverige mot Finland i snuskrig i EU

Sverige har nu ändrat sin inställning i frågan om EU:s gemensamma tobaksskatt. Efter att merparten av övriga medlemsländer gått med på den svenska miniminivån för vitt snus är regeringen redo att acceptera uppdaterade skattenivåer inom unionen. Finland är dock fortsatt emot, vilket kan försvåra processen ytterligare.

Frågan om harmoniserade tobaksskatter inom EU har varit omdiskuterad under lång tid. EU-kommissionen har länge velat se en gemensam miniminivå för beskattning av alla nikotinprodukter, inklusive det vitt snus som blivit allt mer populärt i Norden. För Sveriges del har det handlat om att skydda en inhemsk produkt med långa traditioner, samtidigt som man velat undvika att svenska konsumenter straffas hårdare än konsumenter i andra länder.

Det vita snuset, som till skillnad från traditionellt snus inte innehåller tobak utan enbart nikotin, har vuxit kraftigt i popularitet under senare år. Produkten, som ofta säljs i karaktäristiska vita dosor, har blivit en betydande exportvara för svenska företag. Flera stora svenska tillverkare har etablerat sig på internationella marknader och produkterna säljs numera i en rad länder utanför EU.

Att EU nu diskuterar nya skattenivåer har väckt stor uppmärksamhet bland både tillverkare och konsumenter. För svensk del har regeringens linje varit tydlig: man vill undvika att svenska produkter missgynnas i förhållande till andra nikotinprodukter, såsom e-cigaretter och nikotintuggummin. Den svenska miniminivån har setts som ett sätt att skapa balans i regelverket.

Nu rapporteras alltså att en majoritet av EU:s medlemsländer har accepterat den svenska utgångspunkten för hur det vita snuset ska beskattas. Det har fått Sverige att släppa sitt motstånd mot uppdaterade gemensamma nivåer. Utvecklingen beskrivs som ett genombrott i de långdragna förhandlingarna, men det återstår fortfarande hinder innan ett slutgiltigt beslut kan fattas.

Finland är det land som hittills hållit emot. Den finländska regeringen har en restriktiv syn på nikotinprodukter och har under flera år fört en politik som syftar till att minska användningen av alla former av tobak och nikotin. Finland har bland annat infört hårdare regler för marknadsföring och försäljning av nikotinprodukter än vad som gäller i Sverige. Den finländska inställningen har skapat spänningar i förhandlingarna, då landet anser att en alltför generös beskattning av vitt snus skulle sända fel signaler.

Skillnaden i synsätt mellan Sverige och Finland är i grunden kulturhistorisk. I Sverige har snuset en lång obruten tradition och betraktas av många som en mindre skadlig alternativ till rökning. I Finland har produkten aldrig haft samma ställning och uppfattas i högre utsträckning som en riskfaktor, särskilt bland unga. Denna skillnad har gjort att länderna hamnat på olika sidor i förhandlingarna.

För svenska snustillverkare har utgången av förhandlingarna stor betydelse. En alltför hög skattenivå skulle kunna slå mot både försäljningen på hemmamarknaden och exporten till andra EU-länder. Omvänt skulle en måttlig och proportionerlig skatt kunna ge branschen långsiktiga spelregler att förhålla sig till. Flera analytiker har påpekat att vitt snus är en av de få svenska konsumentprodukter som haft internationell framgång på senare år, och att ett ogynnsamt skattebeslut skulle kunna få negativa effekter på svensk innovationskraft.

EU:s tobaksskattedirektiv har funnits i olika former sedan 1990-talet och har genomgått flera revideringar. Det nu aktuella förslaget syftar till att uppdatera regelverket så att det omfattar nya produkter som lanserats under senare år. Förutom vitt snus handlar det bland annat om uppvärmda tobaksprodukter och e-vätskor. Målet är att skapa ett enhetligt system där alla nikotinprodukter beskattas på ett liknande sätt, oavsett i vilket land de säljs.

Förhandlingarna väntas fortsätta under kommande månader och frågan är om Finland till slut kommer att ge vika eller om landet kommer att blockera beslutet. Inom EU krävs i regel enhällighet för skattebeslut, vilket innebär att även ett enskilt land kan stoppa en överenskommelse. Det gör Finlands inställning avgörande för hur processen utvecklas.

För svensk del innebär det nuvarande läget att regeringen kan gå vidare med en mer konstruktiv hållning i Bryssel, samtidigt som man fortsatt bevakar de svenska intressena. Frågan är känslig ur flera aspekter – både folkhälsomässigt, näringspolitiskt och handelsmässigt. Beslutet som fattas inom EU kommer att påverka priset på nikotinprodukter i hela unionen och därmed även konsumenternas val.

Det återstår att se hur de fortsatta förhandlingarna utfaller, och om Sverige och Finland kan hitta en gemensam väg framåt. Mycket talar för att frågan kommer att engagerar även under nästa år, då förhandlingarna väntas intensifieras. Tills dess är läget fortsatt öppet och mycket hänger på Finlands slutgiltiga ställningstagande.