Göteborgs Mount Rushmore: Fyra lokala stjärnor återskapade i chokladskulptur

Sedan 1940-talet har fyra presidentansikten stirrat ut ur berget i South Dakota. Mount Rushmore är ett av USA:s mest kända monument, en symbol för landet, uthugget i granit och besökt av miljontals människor. Nu har Göteborg fått en betydligt mer förgänglig hyllning – samma idé, men i choklad.

Konstverket består av fyra stora porträttbyster i choklad, föreställande några av stadens mest kända profiler. Det är inte fråga om metervis av huggen sten, utan om omsorgsfullt modellerade gestalter i en av världens mest älskade råvaror. Precis som den amerikanska förlagan är det tänkt att både fånga blickar och sätta Göteborg på kartan, om än på ett mer tillfälligt sätt.

Det klassiska Mount Rushmore i South Dakota restes under åren 1927 till 1941. Skulptören Gutzon Borglum ledde arbetet med att hugga ut George Washington, Thomas Jefferson, Theodore Roosevelt och Abraham Lincoln i ett berg i Black Hills. Varje ansikte är omkring 18 meter högt, och de syns på långt håll. Motivet valdes för att gestalta 150 år av USA:s grundande och expansion. Den ursprungliga idén var att skapa ett monument som skulle locka turister till ett annars avlägset område – något som i högsta grad lyckades.

Göteborgsversionen bygger på samma logik. En stor, ögonbrynshöjande skulptur väcker nyfikenhet, och om den dessutom görs i choklad blir den svår att ignorera. Choklad är ett material som förknippas med njutning, fest och hantverk. Det är också ett förgängligt material, vilket innebär att verket bara finns under en begränsad period. Det gör det extra lockande för den som vill hinna se det på plats.

Bakom projektet ligger en medveten satsning på mat- och upplevelseturism. Göteborg är sedan tidigare känt som en av Nordeuropas viktigaste hamnstäder och hemvist för tunga industriföretag som Volvo. Under de senaste decennierna har staden även byggt upp ett rykte som matdestination, med allt från fiskrestauranger och kaféer till festivaler och kulinariska evenemang. Ett konstverk i choklad passar in i den självbilden.

Choklad är dessutom en råvara med stor ekonomisk betydelse. Världsmarknaden för kakao har under flera år präglats av skarpa prisrörelser. De stora odlingsområdena ligger i Västafrika – framför allt i Elfenbenskusten och Ghana – och utbudet påverkas av allt från väder och skördesjukdomar till politiska och ekonomiska förhållanden. När kakaopriset stiger märks det i hela chokladbranschen, från massproducenter till små hantverksaktörer.

Intresset för hantverkschoklad har samtidigt vuxit. Fler konsumenter vill veta varifrån chokladen kommer, hur kakaobönderna behandlas och om odlingen är hållbar. Den typen av frågor har blivit centrala för både producenter och återförsäljare. Att använda choklad i en offentlig installation kan ses som ett sätt att uppmärksamma råvaran som mer än ett industriellt livsmedel – den blir ett konstmaterial med berättelser om ursprung, klimat och hantverk.

Det är inte första gången som konst och choklad kombineras. Chokladskulpturer dyker upp på mässor, julmarknader och temaparker runtom i världen, ofta i form av allt från fontäner och hus till kända byggnader. Det nya med Göteborgsprojektet är att det använder ett lika välkänt konstnärligt referensverk som Mount Rushmore och placerar det i en svensk storstadskontext. Därmed blir mötet mellan det monumentala och det förgängliga själva poängen.

För besökarna innebär konstverket en ovanlig möjlighet att se stadens identitet gestaltad i ett ätbart material. Mycket arbete ligger bakom varje byst, eftersom choklad måste gjutas, utholkas och hållas på rätt temperatur för att inte spricka eller smälta. Resultatet är ett porträttgalleri som på en gång är imponerande och medvetet kortlivat. I en tid när allt fler människor söker efter upplevelser att fotografera och dela på sociala medier, kan ett sådant här verk ge ovanligt stor spridning för ett relativt litet projekt.

De fyra avbildade gestalterna är hämtade ur olika delar av stadens historia och samtid. Där finns representanter för musik, litteratur, idrott och näringsliv. På håll känns de igen från bilder, teve och tidningar. Den som står framför skulpturen får själv avgöra vem som är vem.

Kvar står frågan om vad ett sådant här verk egentligen lämnar efter sig. Till skillnad från graniten i Black Hills kommer chokladmonumentet inte att finnas kvar till eftervärlden. Men möjligen är det inte meningen. Poängen med choklad är inte att skulptera för evigheten, utan att skapa en upplevelse som finns här och nu – doft, smak, synintryck och samtal. I det avseendet har Göteborg kanske skapat ett av årets mest uppmärksammade konstverk, oavsett hur länge det håller.