USA:s underrättelsetjänst varnar: Iran har avsevärt ökat sina planer på att attackera amerikanska tjänstemän i Mellanöstern.

USA:s underrättelsetjänst varnar för att Iran på ett ”betydande sätt” har intensifierat sina planer på attacker mot amerikanska diplomater och tjänstemän i Mellanöstern. Det framgår av ett underrättelsedokument som nyhetssajten Axios har tagit del av. Uppgifterna är nya i en varningslägesbild som under flera år har präglats av hot mot företrädare för den amerikanska staten i regionen.

Enligt dokumentet har iranska aktörer trappat upp planeringen av operationer som kan riktas mot personal vid ambassader, konsulat och andra amerikanska institutioner. Hur konkreta planerna är, eller om de befinner sig i ett tidigt skede, framgår inte av dokumentet. Men varningen har bedömts som tillräckligt allvarlig för att delas med beslutsfattare i Washington.

Hotet mot USA:s personal i Mellanöstern är inte nytt. Sedan den amerikanska attacken 2020 som dödade den iranske generalen Qassem Soleimani har Iran upprepade gånger hotat med vedergällning. Soleimani ledde Qudsstyrkan, en del av Irananska revolutionsgardet med ansvar för operationer utanför landets gränser. Hans död betraktades av Teheran som en nationell förödmjukelse, och löften om hämnd har funnits med i den iranska retoriken ända sedan dess.

Under åren har flera misstänkta komplotter avslöjats. År 2022 åtalade USA:s justitiedepartement en medlem av revolutionsgardet som misstänks ha planerat att mörda John Bolton, som var nationell säkerhetsrådgivare under Donald Trump. Även framträdande diplomater och tidigare tjänstemän har fått ökad personskyddsbevakning. De senaste underrättelseuppgifterna kan därmed ses som en fortsättning på ett mönster snarare än ett isolerat hot.

Den nuvarande varningen kommer i ett läge där säkerhetsläget i hela regionen är ytterst spänt. Kriget i Gaza mellan Israel och Hamas har lett till en bredare konfrontation mellan Israel och Iran, som stödjer både Hamas och Hizbollah. Iranska proxygrupper har under lång tid attackerat amerikanska baser och tillgångar i Irak och Syrien. Samtidigt granskas Irans kärnenergiprogram allt tätare, och förhandlingarna har sedan länge legat nere. Kombinationen av dessa faktorer gör att underrättelsetjänster runt om i världen fokuserar allt mer på risken för direkta iranska operationer mot västländer.

Förändringen i planeringen av eventuella attacker kan enligt säkerhetsanalytiker tyda på att Iran ser ett större politiskt utrymme att agera. Landets ledning är pressad av ekonomiska sanktioner, interna protester och en försvagad regional ställning. Samtidigt har Irans förmåga att projicera makt genom ombud visat sig omfattande, inte minst genom attacker mot fartyg i Röda havet och drönaroperationer mot strategiska mål. En direkt attack mot amerikansk personal skulle vara en betydande eskalering.

USA har under flera år stärkt skyddet kring sina anläggningar i Mellanöstern. Ambulanser och vehiklar i ambassadkonvojer är utrustade med säkerhetssystem, och personal har genomgått drillar för att möta allt från drönarattacker till beväpnade angripare. Diplomatiska besök har i flera fall hållits i hemlighet eller ändrat form av säkerhetsskäl. Ändå innebär en långvarig hotbild en utmaning. En underrättelsevarning av det här slaget kan tvinga USA att dra ner på närvaron i vissa länder eller omförhandla säkerhetsupplägg med lokala myndigheter.

Flera kongressledamöter har underrättats om den senaste hotbilden. Enligt kvarter i Washington pågår nu en genomgång av säkerhetsläget inför kommande planerade resor av höga tjänstemän till regionen. Det är ännu oklart om några resor har ställts in eller skjutits upp, men underrättelseinformationen har enligt Axios redan lett till skärpta restriktioner för viss personal.

Det diplomatiska arbetet i Mellanöstern riskerar att försvåras ytterligare. USA har under det senaste året försökt agera medlare i flera regionala konflikter, samtidigt som man har militära förband stationerade i flera länder. En trovärdig hotbild mot tjänstemän gör det svårare att upprätthålla den typen av närvaro. Den kan också få konsekvenser för underrättelseutbyte och samarbete med allierade länder, eftersom en stor del av verksamheten sker från platser som nu bedöms som utsatta.

Marknaderna följer utvecklingen med oro. Mellanöstern är avgörande för världens oljeförsörjning, och varje tecken på ökat fysiskt säkerhetshot i regionen brukar slå igenom i priset på råolja. Ännu har inga större prisrörelser noterats, men experter pekar på att en händelse som uppfattas som en direkt attack mot USA:s närvaro snabbt skulle kunna förändra läget. Det gäller särskilt om det sker nära Hormuzsundet, där en stor del av världens oljetransporter passerar.

Det återstår att se hur uppgifterna från det aktuella underrättelsedokumentet utvecklas. Klart är att hotbilden mot diplomater och tjänstemän i Mellanöstern uppfattas som konkret och allvarlig. För USA:s del handlar det nu om att skydda sin personal samtidigt som man undviker en eskalering som ingen av parterna har råd med. För Irans del är risken med en attack uppenbar: ett militärt svar från USA skulle sannolikt bli omfattande. Ändå har historien visat att Teheran ofta väljer att agera genom hemliga operationer snarare än öppen konfrontation, och därför varnar underrättelsebedömare för att hotet kan komma snabbt och från oväntat håll.