Sveriges Författarförbund kallar Bokums AI-översättningar av klassiker för ett ”skräckexempel”

Förlaget Bokum har hamnat i blåsväder efter att ha använt AI-översättningar av klassiska verk. Sveriges Författarförbund ifrågasätter om förlaget brutit mot det skydd som klassiska verk åtnjuter. Det rapporterar Kulturnytt på Sveriges Radio.

Bokum är ett förlag som gett ut äldre litteratur, ofta i nya svenska utgåvor. Enligt uppgifterna ska företaget ha anlitat AI-teknik för att översätta texter som ursprungligen skrivits på andra språk. Exakt vilka verk det gäller har inte offentliggjorts, men frågan har väckt starka reaktioner inom den svenska litteraturvärlden.

Sveriges Författarförbund, som organiserar både författare och översättare, ser allvarligt på uppgifterna. Föreningen menar att AI-översättningar av klassiker kan stå i strid med upphovsrättens ideella skydd. I svensk lag har översättare rätt att bli namngivna och rätt att skydda sitt verk mot förvanskning. Klassiska verk är i regel fria att använda, men en översättning är ett nytt verk med eget skydd. Om en maskinöversättning publiceras utan mänsklig bearbetning, blir det oklart vem som ska anses vara upphovsman – och om verket över huvud taget uppfyller de krav på kvalitet och integritet som ställs på litterära översättningar.

Frågan om skydd för klassiska verk handlar inte bara om upphovsrätt i strikt mening. Klassiska texter är ofta en del av det gemensamma kulturarvet. Många länder har särskilda regler som skyddar äldre verk från att återges på ett sätt som förvanskar deras ursprungliga innebörd eller stil. I Sverige har diskussionen länge pågått om hur dessa verk ska göras tillgängliga för nya generationer utan att förlora sin litterära tyngd. AI-tekniken aktualiserar frågan på ett nytt sätt. Rättsläget är i flera delar oprövat, och det finns få vägledande avgöranden.

Användningen av AI inom översättningsbranschen har ökat snabbt de senaste åren. Språkmodeller kan numera producera texter som vid en första anblick ser korrekta ut, men som ofta saknar djup. Särskilt tydligt blir det i skönlitteratur, där översättarens uppgift inte bara är att överföra ord mellan språk. Det handlar om att fånga rytm, ton, ironi, historiska referenser och kulturella nyanser. En klassiker översatt av en maskin kan bli läsvärd, men sällan trogen.

Internationellt har flera förlag börjat experimentera med AI-översättningar. Vissa har backat efter kritik från läsare och författare. Andra har valt att vara transparenta och märka ut vilka titlar som översatts med maskinhjälp. I Sverige har debatten varit mer återhållsam, men Bokum-affären kan bli en vändpunkt. Flera branschorganisationer har redan efterfrågat gemensamma riktlinjer för hur AI får användas i bokutgivning.

Ekonomiskt kan AI-översättning framstå som lockande. Ett maskinöversatt verk kan tas fram på några timmar och till en bråkdel av kostnaden för en mänsklig översättare. För mindre förlag med begränsade resurser är det en stor skillnad. Men samtidigt riskerar förlaget att förlora läsarnas förtroende. Om en utgivning uppfattas som slarvig eller vilseledande kan det skada varumärket under lång tid. Böcker är inte vilka produkter som helst – de bär på ett kulturellt värde som läsare förväntar sig att förlagen ska värna.

Författarförbundets reaktion ska också förstås mot bakgrund av en bredare oro för översättaryrkets framtid. Översättare har under flera år sett uppdrag försvinna till maskiner. Debatten om Bokum handlar därför inte bara om ett enskilt förlags agerande, utan om vilka regler som ska gälla när tekniken blir allt bättre. Flera fackliga organisationer i Europa har krävt att AI-genererat innehåll ska märkas tydligt och att mänskliga översättare ska ha rätt till ersättning även när deras texter används som underlag för maskinutbildning.

Bokum har ännu inte kommenterat uppgifterna i detalj. Men trycket ökar. Kulturnytts rapportering har lett till att frågan nu diskuteras i sociala medier och på kultursidor. Om förlaget inte kan visa att man använt AI på ett ansvarsfullt sätt – med mänsklig granskning och respekt för upphovsrätten – kan fallet få konsekvenser för hela branschen.

Frågan om AI-översättningar lär inte försvinna. Tvärtom blir tekniken bättre och billigare för varje år. Det ställer krav på förlag, författare och lagstiftare att gemensamt bestämma vad som är acceptabelt. I väntan på en sådan diskussion blir Bokum ett exempel på vad som händer när utvecklingen springer före regelverket.