Var femte har nyligen köpt kläder de bara räknade med att använda ett fåtal gånger, visar undersökning.

En ny undersökning visar att en av fem personer under de senaste tre månaderna har köpt ett plagg som de redan från början trodde att de inte skulle använda särskilt ofta. Resultatet bekräftar en bild som modebranschen och miljöforskare länge känt till: en stor del av det vi köper används bara ett fåtal gånger innan det hamnar längst in i garderoben – eller i värsta fall i soporna.

Undersökningen bygger på svar från konsumenter om deras köpbeteende under en tremånadersperiod. Att så många som var femte person medvetet köper plagg de förväntar sig att sällan använda tyder på att impulsköp och tillfälliga trender spelar en allt större roll i hur vi klär oss. Samtidigt pekar siffran på en djupare strukturell fråga: kläder har blivit billigare, lättare att få tag på och betraktas i allt högre utsträckning som slit-och-släng-produkter.

Textilindustrin är en av världens mest resurskrävande branscher. Tillverkningen av ett enda bomullsplagg kräver stora mängder vatten, och färgning och behandling av tyger står för betydande delar av branschens klimatutsläpp. När plagg används allt färre gånger ökar belastningen på miljön per användningstillfälle dramatiskt. Enligt internationella branschorganisationer har den genomsnittliga livslängden för ett plagg minskat med flera år under det senaste decenniet, samtidigt som produktionen fortsätter att öka.

Särskilt den snabbt växande fast fashion-sektorn har pekats ut som en huvudorsak. Kedjor som lanserar nya kollektioner varje vecka uppmuntrar konsumenter att ständigt uppdatera sin garderob, ofta till priser som gör det enklare att köpa nytt än att reparera det man redan har. Flera av dessa företag har dock mött ökad kritik från både konsumenter och investerare, vilket har lett till en viss förändring av strategierna – bland annat genom satsningar på återvunna material och återtagningsprogram för gamla kläder.

I Sverige har frågan fått särskild uppmärksamhet. Landet har en av EU:s högsta textilkonsumtioner per invånare, och varje år slängs uppskattningsvis tiotusentals ton textilier från svenska hushåll. Samtidigt har intresset för second hand och reparation ökat markant, drivet av både miljömedvetenhet och en växande marknad för vintage. Flera svenska modeföretag har också börjat erbjuda uthyrning och prenumerationstjänster, där kunder kan använda plagg utan att äga dem.

EU-kommissionen har under de senaste åren presenterat flera förslag för att komma åt problemet. Bland annat diskuteras ett gemensamt system för utökat producentansvar, där modeföretag ska betala för insamling och återvinning av de kläder de sätter på marknaden. Förslaget har mött blandade reaktioner. Förespråkare menar att det är nödvändigt för att pressa branschen i en mer hållbar riktning, medan kritiker varnar för att det kan slå hårt mot mindre aktörer som inte har samma resurser att bygga upp logistik för återvinning.

Den nya undersökningen sätter dock fingret på en grundläggande utmaning: även om utbudet av hållbara alternativ ökar, och även om regleringar skärps, handlar problemet i slutändan om konsumentbeteende. Så länge en betydande andel av befolkningen köper plagg medvetna om att de knappt kommer att användas, kommer volymerna att fortsätta vara höga.

Forskare inom konsumentbeteende pekar på att det inte räcker med information och kampanjer. Förändringar sker långsamt, och ekonomiska incitament – som högre priser på slit-och-släng-produkter eller skattelättnader för reparationer – kan behövas för att bryta mönstret. En annan väg som diskuteras är att införa krav på att kläder ska designas för att hålla längre, med bättre sömmar, mer hållbara material och en tydligare märkning av produkters förväntade livslängd.

Undersökningens resultat väcker också frågor om vad som driver köpen. För en del handlar det om sociala medier och influencers som ständigt visar upp nya outfits, för andra om nöjet i själva köpet snarare än i plagget. Oavsett orsak är konsekvensen densamma: en industri som producerar allt mer, medan kläderna används allt mindre.

Frågan är om branschen och politikerna kan hitta effektiva sätt att vända utvecklingen. Klart är att konsumenternas egna val spelar en avgörande roll – men ansvaret kan inte enbart läggas på den enskilde. Det krävs ett system där hållbara val också blir de enkla valen.