Lisa Magnusson: Sexdokumentären får Jan Guillou att blotta sig pinsamt mycket

Efter årtionden av arbete har sexologen och författaren Malena Ivarsson äntligen fått ett bredare erkännande i Sverige. Internationellt har hon länge varit efterfrågad, men i hemlandet har uppmärksamheten varit mer begränsad. Nu tycks bilden ha förändrats – samtidigt som hennes främsta kritiker fortfarande är starkt upprörd.

Ivarsson är socionom och legitimerad psykoterapeut. Sedan 1970-talet har hon arbetat med sexualupplysning, skrivit böcker och medverkat i radio och tv. Hennes raka sätt har gjort henne igenkänd, men också ifrågasatt.

Under 1980- och 90-talen var hon en av få kvinnor i offentligheten med sexualupplysning som specialitet. Ämnet var då tabubelagt, särskilt när det gällde kvinnors sexualitet och samtycke. Ivarsson bidrog till att koppla ihop sexualitet med hälsa och välbefinnande, inte bara fortplantning.

Att hon i dag beskrivs som en profet i sitt eget land kan ses som ett tecken på hur långt samhället har kommit. För några decennier sedan var sexrådgivning något som många såg med skepsis. I dag är sexologiska mottagningar en etablerad del av vården, och sexualundervisning och samtycke är politiska frågor.

Sverige har en lång historia av sexualupplysning. RFSU grundades 1933 och sexualundervisning blev obligatorisk i skolan 1955. Ivarsson byggde vidare på den traditionen och breddade den till att även omfatta relationer och psykisk hälsa. Hennes arbete har inspirerat många terapeuter och rådgivare.

Marknaden för sex- och relationsrådgivning har vuxit kraftigt de senaste åren. Digitala plattformar och appar erbjuder allt från terapi till självhjälpsprogram. Den globala marknaden för sexuell hälsa och rådgivning uppskattas enligt branschrapporter växa stadigt, med en särskild ökning av digitala vårdtjänster efter pandemin. Intresset har också ökat efter MeToo-rörelsen, enligt branschbedömare. Ivarsson har dock varnat för att kommersiella aktörer ibland saknar vetenskaplig förankring.

Trots det nya erkännandet har hon fortfarande motståndare. En av hennes mest ihärdiga kritiker, som under åren anklagat henne för att underminera traditionella värderingar, ska enligt uppgift fortfarande vara ursinnig. Kritiken har ofta handlat om att sexualupplysning skulle uppmuntra till en lössläppt livsstil – något Ivarsson själv avfärdat.

Frågan om sexualitet är fortsatt politiskt laddad, inte minst internationellt. Medan Sverige gått framåt pågår i flera länder en motreaktion mot sexuell frihet och aborträtt. Ivarsson efterfrågas därför allt oftare som föreläsare i Europa och andra delar av världen. Särskilt i Norden och Tyskland har hon länge varit en efterfrågad röst.

För henne handlar arbetet inte bara om att övertyga motståndare, utan om att ge människor kunskap om kropp och relationer. Hon har bland annat lyft fram vikten av samtycke i sexuella relationer, en fråga som fått förnyad aktualitet i Sverige efter 2018 års samtyckeslag. I en tid med ökad psykisk ohälsa bland unga menar många att hennes erfarenhet är viktigare än någonsin.

Att hon till sist fått ett bredare erkännande i Sverige kan ses som en seger, men den är inte fullständig. Så länge hennes främsta kritiker vägrar ge sig lär debatten fortsätta. Kanske är det just det som gör hennes gärning betydelsefull – den tvingar samhället att ta ställning i frågor som många helst skulle tysta ner.

Det återstår att se om hon kan ena även sina motståndare. Det hon redan har uppnått är att ha flyttat fram positionerna för sexualupplysningen i Sverige.