Zelenskyj och Trumps sändebud Witkoff uppges vara på väg till Oslo för Ukrainasamtal.

En omfattande medlingsinsats för att få ett slut på kriget i Ukraina kan vara på väg att inledas i Oslo. Enligt uppgifter som flera internationella medier hänvisar till kan samtalen börja redan i dag. Donald Trumps sändebud, Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj och flera europeiska företrädare uppges vara på väg till den norska huvudstaden.

Uppgifterna är varken bekräftade eller dementerade. Men om de stämmer handlar det om den mest konkreta diplomatiska satsningen på länge i kriget, som nu pågått i över två år. Sedan fredsförhandlingarna bröt samman våren 2022 har kontakterna mellan parterna i praktiken varit frysta. I stället har konflikten präglats av artilleridueller, drönarattacker och massiva förluster på båda sidor.

Att just Oslo pekas ut som mötesplats är ingen slump. Norge har länge haft en roll som medlare i internationella konflikter, inte minst genom Osloavtalet 1993 mellan Israel och PLO. Landet är medlem i Nato men inte i EU, och har samtidigt nära band till flera av de länder som nu är inblandade i diplomatin. Som en av Europas viktigaste energileverantörer har Norge dessutom ett direkt intresse av stabilitet i närområdet.

Enligt vad som hittills kommit fram är det oklart om Ryssland kommer att finnas representerat i Oslo. Fokus ligger i första hand på att samla USA, Ukraina och Europa kring en gemensam linje. Trumps seger i presidentvalet har förändrat förutsättningarna. Han har upprepat att han vill avsluta kriget snabbt, samtidigt som europeiska ledare har varnat för att en uppgörelse inte får göras över deras huvuden. Frågan om säkerhetsgarantier för Ukraina och landets framtida Natomedlemskap väntas bli de svåraste punkterna.

Zelenskyj har flera gånger sagt att ett fredsavtal inte kan accepteras om det äventyrar Ukrainas självständighet eller öppnar för en ny rysk offensiv. Europeiska företrädare har å sin sida betonat att Ukraina måste få tillräckliga garantier för att landet ska kunna återuppbyggas och skyddas. Oslo-mötet, om det blir av, kan bli ett första steg mot en bredare fredskonferens. Men vägen dit är kantad av motstridiga intressen.

Diplomatin följs också noga av marknaderna. Ukraina är en av världens största exportörer av vete, majs och solrosolja. Landet har dessutom stora fyndigheter av järnmalm, mangan och titan, samt tillgångar i litium och grafit som anses strategiskt viktiga för den gröna omställningen. Ett eldupphör skulle få omedelbara effekter på fraktrutter, försäkringspremier och råvarupriser. Redan ett trovärdigt besked om att samtal kan hållas brukar få priserna att röra sig. Omvänt skulle ett misslyckat möte sannolikt öka oron och hålla trycket uppe på energimarknader och livsmedelspriser.

För den europeiska försvarsindustrin spelar samtalen en minst lika stor roll. Ett långsiktigt fredsavtal skulle förändra efterfrågan på vapensystem och ammunition, medan en fortsatt konflikt innebär att många länder fortsätter rusta upp. Den osäkerheten har präglat försvarsföretagens prognoser under hela kriget. En politisk lösning skulle i förlängningen också öppna för internationella investeringar i Ukrainas gruv- och industrisektor, som i dag är hårt sargad av kriget.

Norges regering har inte kommenterat uppgifterna om mötet. Det är också oklart vilka europeiska företrädare som i så fall skulle delta. Men att USA, Ukraina och flera europeiska länder nu samlas i Oslo skickar en tydlig signal: efter månader av militär upptrappning verkar diplomatin ta ny fart.

För ukrainarna handlar det om landets framtid och säkerhet. För Europa handlar det om den framtida säkerhetsordningen. För världsmarknaderna handlar det om stabilare priser och mer förutsägbara leveranser. Mycket kommer att avgöras under de närmaste dagarna.