Aung San Suu Kyi tog emot gåvor från kung Charles

Myanmars avsatta ledare Aung San Suu Kyi har enligt militärregeringen tagit emot ett brev och böcker från Storbritanniens kung Charles III. I måndags publicerade militärregeringen en ovanlig bild av Nobelpristagaren och uppgav att överlämnandet skedde under ett tio minuter långt möte.

Det är första gången på länge som något konkret besked ges om hennes tillvaro. Sedan militärkuppen den 1 februari 2021 har Aung San Suu Kyi hållits fången. Hon hade året innan vunnit en jordskredsseger i parlamentsvalet med sitt parti Nationalligan för demokrati (NLD). Militären vägrade acceptera resultatet och anklagade partiet för valfusk – anklagelser som internationella bedömare avfärdat som ogrundade.

I flera rättegångar som omvärlden betraktar som politiskt motiverade dömdes hon till sammanlagt 18 års fängelse, bland annat för korruption. Var exakt hon hölls fången har länge varit oklart. I april meddelade militärregeringen att hon förflyttats till husarrest.

Att hon nu fått ta emot kung Charles brev och böcker har väckt uppmärksamhet. Internationellt beskrivs händelsen som ett positivt tecken, men också som en påminnelse om att hon fortfarande sitter fängslad. Flera regeringar och människorättsorganisationer har återigen krävt hennes frigivning.

Samtidigt varnar kritiker för att militärjuntan använder publiciteten i propagandasyfte. En talesperson för en organisation för politiska fångar i Myanmar, med bas i Thailand, säger till Radio Free Asia att världen inte betraktar Aung San Suu Kyi som en ”speciell fånge”, så som regimen påstår. I omvärlden räknas hon fortfarande som landets ledare. ”Så fort militärjuntan står inför en kris använder den Aung San Suu Kyi som ett dolt politiskt kort”, säger talespersonen.

Även hennes son Kim Aris uttalar sig i Radio Free Asia. Han säger att familjen fortfarande saknar direkt kommunikation med henne och att det inte finns någon trovärdig, verifierad och oberoende information om hennes hälsa. Han uppmanar länder att ställa krav på Myanmars ledning så att familjen får träffa henne, att hon får medicinsk vård och att hon släpps omedelbart – tillsammans med alla andra politiska fångar i Myanmar.

Bakgrunden är komplex. Aung San Suu Kyi har i decennier varit demokratirörelsens ansikte i Myanmar. Hon tilldelades Nobels fredspris 1991 medan hon satt i husarrest under den dåvarande militärregimen. Under 1990- och 2000-talen tillbringade hon sammanlagt över 15 år i fångenskap. När militären inledde en demokratiseringsprocess blev hon 2016 landets de facto ledare.

Hennes tid vid makten skadade dock hennes anseende utomlands. Framför allt försvarade hon militärens våldsamma kampanjer mot rohingyamuslimerna i delstaten Rakhine. Trots det ses hon fortfarande som en central symbol för motståndet mot militärstyret.

Sedan kuppen har omvärldens reaktioner präglats av fördömanden, men också av maktlöshet. FN och flera västländer har upprepat kraven på frisläppande av politiska fångar. Även grannländerna i Asean har krävt en återgång till demokrati, men hittills utan att juntan backat. Militären har i stället svarat med våld mot civila och drivit stora delar av befolkningen på flykt.

Myanmar befinner sig i en djup politisk och humanitär kris efter kuppen. Militären möter väpnat motstånd från etniska minoritetsallianser och pro-demokratiska styrkor. Ekonomin har försvagats kraftigt och en stor del av befolkningen lever i fattigdom. Internationella sanktioner har hittills inte fått juntan att backa. Mot den bakgrunden kan publiciteten kring Aung San Suu Kyi ses som ett sätt för regimen att framstå som mer tillmötesgående än den är, menar bedömare.

För demokratirörelsen är frågan om hennes frigivning fortfarande viktig. Även om militären har upplöst hennes parti NLD och många ledande partimedlemmar sitter fängslade eller har flytt utomlands, har hennes öde en stark symbolisk betydelse. Samtidigt har den väpnade kampen blivit en allt viktigare del av oppositionen.

Tills vidare fortsätter familjen och omvärlden att kräva besked om hur hon faktiskt mår. Det enda som militärregeringen visat upp är en bild och ett kort möte. För sonen Kim Aris är det långt ifrån tillräckligt.