Unga luras till våldsamma nätverk online – så kan barn skyddas

En 19-årig man i Umeå har dömts till fängelse i över tio år för att ha tvingat en flicka i Australien att skada sig själv och utföra sexuellt våld framför webbkamera. Brotten begicks när han var 15 år, under aliaset ”Chai”. Flickan höll upp sin katt framför kameran medan han på andra sidan skärmen styrde henne – hon uppmanades att rista in hans namn med kniv i huden. Han spelade in allt. Domen meddelades i slutet av september och har överklagats till hovrätten för Övre Norrland.

Att förövaren är tonåring är inget undantag. Miljöer som denna – ofta kallad ”The Com” – domineras av unga vuxna och tonåringar. Förövarna är vanligtvis mellan 18 och 20 år, men många är yngre. Offren är ofta mellan 14 och 17 år, men det finns fall där barn under tio utsatts.

I Sverige används begreppet våldsbejakande misantropi för att beskriva fenomenet. Det handlar om löst sammansatta nätverk som verkar i dolda servrar och chattkanaler. De saknar en enhetlig ideologi; i stället blandas nihilism, pedofili, satanism och högerextremism. Gemensamt är ofta en föreställning om en stundande samhällskollaps som medlemmarna vill påskynda. I Danmark talar man om nihilistisk extremism, medan FBI använder benämningen nihilistisk våldsam extremism.

Nätverken har under de senaste åren fått allt större uppmärksamhet från rättsväsendet. Skolattacken i Fagersta kopplades till ett våldsbejakande nätverk, och knivattackerna i Hässelby kopplades till samma nätverk som ”Chai”. Under 2025 ökade FBI:s gripanden kopplade till Com-miljön med 490 procent.

Edvin Sandström, utredare vid Center mot våldsbejakande extremism, säger att särskilt utsatta är barn med svaga sociala skyddsnät och en omfattande tid framför skärmen.

– Det vi behöver bli bättre på är att förebygga och hjälpa individer som är sårbara och söker mycket självhjälp på olika internetforum. Problemet är att ”rekryterare” tar sig in på sådana forum, hittar sårbara individer som de kan grooma och drar in i sina sammanhang, säger han.

Inne i de slutna kanalerna kan offer utpressas och manipuleras till att utöva våld på sig själva – material som sedan används som hållhake. Sandström beskriver en tydlig offerförövardynamik.

– Det handlar om att bygga en statusekonomi. Om man dras in i ett sådant här nätverk har man ofta delat känsligt material. Det används som hållhake för att man ska fortsätta skapa och dela, och ju grövre material, desto högre status får du.

En person som kommer in som offer utsätts för ett eskalerande våld och blir efter hand en del av en förövarkultur. Den som inte producerar tillräckligt grovt innehåll kan uppmanas att begå självmord. I kanalerna sprids också manifest och instruktioner om allt från våldsdåd till metoder för att grooma barn.

Center mot våldsbejakande extremism har tagit fram en lista över varningstecken, bland annat självskador med inskurna alias eller symboler, djurplågeri i omgivningen, social isolering och att barnet tillbringar 14–18 timmar om dagen online. Brottsligheten ska dock inte överdrivas, menar Sandström.

– Vi pratar om ett fåtal individer som har ett tufft liv generellt, med en påtaglig ensamhet och en stor vilja att tillhöra någonting.

För föräldrar handlar det främst om att hålla dialogen levande.

– Det viktigaste är att ha en nära och nyfiken relation där man kan hålla ett levande samtal om det här. Om ens barn spenderar mycket tid online bör man ställa sig frågan: är det en rimlig mängd tid? säger Sandström.

Han rekommenderar också att föräldrar engagerar sig i barnens digitala vardag, exempelvis genom att spela datorspel tillsammans. Om familjen inte räcker till finns föräldrastöd att få via socialtjänsten och civilsamhällesorganisationer.

Samtidigt pekar han på techbolagens ansvar.

– Algoritmerna hjälper oss att konsumera, och problemet uppstår när de sorterar fram väldigt problematiskt material. Även om de stora techbolagen har säkerhetssystem är de bevisligen inte robusta nog.