Åkesson: Avgörande att vi får ordning på demografin

Sedan årsskiftet har 171 personer beviljats det höjda återvandringsbidraget på 350 000 kronor, enligt uppgifter som presenterats i SVT. Migrationsminister Jimmie Åkesson (SD) ser siffran som ett kvitto på att reformen ger önskad effekt, och menar att höjningen redan fått fler att välja att lämna Sverige.

Bakgrunden till den nya nivån är den skärpta migrationspolitik som regeringen och Sverigedemokraterna enats om. Bidraget, som tidigare låg på 100 000 kronor, mer än tredubblades den 1 januari i år. Syftet är att locka utrikesfödda som saknar arbete eller befinner sig i ett långvarigt bidragsberoende att återvända till sina hemländer. Enligt Åkesson handlar det om att ”få ordning på demografin” och att minska antalet personer som ”lever här utan ambition att bli svenskar”.

– Det är 171 personer fler än utan den höjningen, vilket jag tycker är väldigt positivt, sade han i en intervju med SVT.

Siffran gäller alltså endast de som beviljats bidrag efter den 1 januari, och Åkesson betonar att det i förlängningen handlar om en ”vinstaffär” för Sverige. Enligt honom minskar statens utgifter när personer med försörjningsstöd eller andra ersättningar lämnar landet, även om bidraget initialt kostar pengar. Han lämnar dock dörren öppen för justeringar i regelverket om det skulle visa sig slå fel.

Kritiker har länge pekat på att återvandringsbidraget är ett ineffektivt redskap för integration, och att den som verkligen vill återvända ofta redan gör det utan ekonomisk morot. Samtidigt har forskare och biståndsorganisationer varnat för att bidraget kan missbrukas eller skapa incitament för kortvariga besök i hemlandet snarare än en permanent flytt. Debatten har intensifierats i takt med att regeringen driver en allt hårdare linje i migrationsfrågor, inte minst under valrörelsen.

Utöver bidragshöjningen presenterade Åkesson ett nytt kontroversiellt förslag: att riva upp permanenta uppehållstillstånd och omvandla dem till tidsbegränsade sådana. Enligt honom bör detta ske under nästa mandatperiod, kombinerat med en tidsfrist där berörda personer ges chans att uppfylla de nya hemvistkrav som införts i medborgarskapslagen.

– Jag tycker man behöver i första hand titta på de som haft de här permanenta uppehållstillstånden väldigt länge, sade han.

En grupp som enligt Åkesson bör omfattas är de omkring 5 000 ensamkommande ungdomar som beviljats permanent uppehållstillstånd genom den så kallade gymnasielagen från 2018. Den lagen gav unga som väntat i flera år på asylbesked möjlighet att stanna för att slutföra sina gymnasiestudier. Nu vill Åkesson alltså se över deras status – inte genom utvisning, som han uttrycker det, utan genom en omvandling till tillfälliga uppehållstillstånd.

– Vi pratar inte om utvisning utan om att omvandla permanenta uppehållstillstånd, förtydligade han.

Förslaget har väckt starka reaktioner, både bland jurister och migrationspolitiska experter. En grundläggande fråga är rättssäkerheten: Kan ett tillfälligt uppehållstillstånd beviljas retroaktivt för personer som redan fått ett permanent beslut? Och vad händer med den integrationsprocess som inletts under åren? För de ensamkommande rör det sig i många fall om unga vuxna som gått klart gymnasiet, skaffat arbete eller påbörjat högre studier. Att då dra in deras permanenta status skulle enligt kritiker skapa en ovisshet som motverkar integrationen snarare än främjar den.

Samtidigt visar opinionsundersökningar att frågan om migration och integration är en av väljarnas viktigaste valfrågor. Regeringen och Sverigedemokraterna har profilerat sig med en restriktiv linje, och förslaget om att ompröva permanenta uppehållstillstånd kan ses som en signal till väljarbasen att man fortsätter att skärpa politiken även efter valet. Hur de andra riksdagspartierna ställer sig återstår att se, men redan nu har flera oppositionspartier uttryckt skepsis mot både höjda återvandringsbidrag och förslaget om omvandlade uppehållstillstånd.

För svensk del handlar det ytterst om vilken typ av samhälle som ska formas inför framtiden. Medan Åkesson pratar om kontroll och demografi, pekar motståndare på behovet av långsiktiga lösningar för dem som redan etablerat sig. Den ekonomiska aspekten är lika komplex: Å ena sidan kan ett ökat återvandrande minska trycket på välfärdssystemen, å andra sidan riskerar bidragsnivåerna att bli en dyr symbolpolitik om bara ett fåtal väljer att flytta. I skuggan av valrörelsen lär debatten fortsätta, med nya siffror och argument från alla håll.