M och S bråkar om straffrabatterna – vad gäller?

Det var en laddad kväll i Gävle när Magdalena Andersson och Ulf Kristersson på onsdagen skulle mötas i SVT:s statsministerduell. Regn och åska präglade ankomstscenen, och Socialdemokraternas partiledare var märkbart upprörd när hon klev ut ur kampanjbussen. Anledningen var ett brev från statsministern som publicerats på sociala medier bara timmar tidigare.

I brevet ifrågasätter Ulf Kristersson varför Andersson röstade nej till regeringens förslag om att slopa den så kallade mängdrabatten – systemet som innebär att straff för flera olika brott inte automatiskt läggs ihop. I stället gör domstolen en samlad bedömning där det allvarligaste brottet får fullt genomslag medan övriga brott får gradvis mindre betydelse. Kristersson skriver att han undrar varför Andersson inte vill stå upp för de kvinnor som utsatts för våld och våldtäkter och som tvingas möta sina förövare på gatan kort efteråt.

– Han använder nu något av det värsta en kvinna kan vara med om som slagträ i den politiska debatten. Det är ovärdigt en svensk statsminister, sade Andersson.

Hon var samtidigt tydlig med sin egen linje i frågan.

– Jag vill avskaffa mängdrabatten för sexualbrott och för grova våldsbrott så snabbt det över huvud taget är möjligt, dundrade hon.

Mängdrabatten har länge varit omdiskuterad i svensk rättspolitik. Systemet skiljer sig från exempelvis USA, där straffen för enskilda brott kan staplas på varandra och i extremfall leda till över 100 års fängelse. I Sverige har debatten intensifierats i takt med att gängkriminalitet och grova våldsbrott fått allt större utrymme i samhällsdebatten.

Den 13 augusti avgjorde riksdagen frågan. Tidöpartierna – Moderaterna, Kristdemokraterna, Liberalerna och Sverigedemokraterna – vann omröstningen med 176 röster mot 171. I beslutsunderlaget står att lagändringarna föreslås träda i kraft den dag regeringen bestämmer. Hur det blir med tidplanen ska regeringen återkomma till.

Oppositionen var starkt kritisk till förslaget. S, V, C och MP hänvisade bland annat till att Kriminalvården uppgett att det tidigast år 2040 finns tillräckligt med platser och personal för att klara en slopad mängdrabatt. Oppositionen kritiserade också att förslaget saknade finansiering. Teresa Carvalho, Socialdemokraternas rättspolitiska talesperson, sammanfattade förslaget som olämpligt och oseriöst.

Socialdemokraterna vill i stället prioritera de allvarligaste brotten. Enligt partiet kan en skärpning för sexualbrott och grova våldsbrott införas betydligt snabbare än regeringens generella förslag.

– Vi måste byta regering om vi omgående ska slopa rabatten för sexualbrott. Det förslag vi röstat om i dag kommer inte att träda i kraft på flera, flera år, sade Carvalho.

Regeringen har en annan uppfattning. Justitieminister Gunnar Strömmer (M) har sagt att straffreformen kan träda i kraft 2029 eller 2030. Finansminister Elisabeth Svantesson (M) har uppskattat kostnaden till mellan 45 och 50 miljarder kronor och menat att utrymme finns i statsbudgeten.

I Gävle bemötte Ulf Kristersson kritiken från Andersson.

– Socialdemokraterna röstade för att behålla mängdrabatten. När de motiverade sitt beslut nämnde de inte ens ordet brottsoffer. Jag tycker det säger allt, sade han.

Frågan om straffrabatter har därmed blivit en av de hetaste i valrörelsen och splittrar blocken längs en tydlig linje. Medan regeringsunderlaget vill genomföra en bred reform som omfattar alla brottstyper, vill oppositionen koncentrera skärpningen till de grövsta brotten och hävdar att den vägen är både snabbare och mer träffsäker. Kritiker pekar dessutom på att en generell slopning skulle kräva omfattande investeringar i kriminalvården under lång tid framöver – något som i förlängningen handlar om både resurser och förmågan att verkställa längre straff.

Debatten i Gävle lär inte bli den sista. Med valrörelsen i full gång väntas rättspolitiken fortsätta dominera den politiska dagordningen, och båda sidor försöker vinna väljarnas förtroende i en fråga som berör både brottsoffer, rättssäkerhet och samhällsskydd.