Sex stridsfrågor som en S-ledd regering måste lösa

Magdalena Andersson har genom hela valrörelsen avstått från att peka ut vilka partier hon vill regera med, eller vilka som ska ingå i ett samarbete i riksdagen. Därmed saknas också tydliga överenskommelser om sakpolitiken om de fyra oppositionspartierna skulle bilda ett regeringsunderlag efter valet. Först måste en uppgörelse nås som säkrar stödet för S-ledaren i en eventuell statsministeromröstning. Därefter ska en ny regering senast den 15 november presentera en budget som kan passera riksdagen. Många frågetecken återstår att räta ut – kring skatter, skola och energipolitik. En lång och tuff förhandlingshöst väntar.

Skattpolitiken blir svår nöt att knäcka

Skattfrågorna lär bli bland de svåraste att ena sig om. Motsättningarna bottnar i ideologiska skillnader om hur skattetrycket påverkar landets välstånd. De största klyftorna går mellan Miljöpartiet och Vänsterpartiet å ena sidan och Centerpartiet å den andra, med Socialdemokraterna i mitten.

Vänsterpartiet och Miljöpartiet vill införa en särskild skatt för de allra rikaste och höja skatten för höginkomsttagare. Socialdemokraterna avvisar miljardärsskatten men vill samtidigt att höginkomsttagare ska bidra mer än i dag. För Centerpartiet är skattehöjningar ett rött skynke – partiet vill i stället sänka inkomstskatterna, i första hand för låginkomsttagare, för att göra det mer lönsamt att arbeta.

Karensavdraget en prestigefråga för S

Slopat karensavdrag är en av Socialdemokraternas viktigaste valfrågor. Magdalena Andersson har lagt stor prestige i förslaget, som innebär att inget avdrag görs på lönen för den första sjukdagen. Kostnaden ska enligt S bäras av företagen. Där säger Centerpartiet blankt nej. Partiledaren Elisabeth Thand Ringqvist har dock öppnat för samtal, med utgångspunkten att företagen inte ska belastas. Vänsterpartiet och Miljöpartiet stödjer S-förslaget.

Företagens villkor splittrar oppositionen

För Centerpartiet är företagens villkor centrala. Partiet vill sänka arbetsgivaravgifterna för unga, långtidsarbetslösa och lågavlönade för att öka incitamenten att anställa. Inget av de andra oppositionspartierna delar den hållningen. Socialdemokraterna föredrar satsningar på arbetsmarknadspolitiska åtgärder och är kritiska till både generella och riktade avgiftssänkningar. Vänsterpartiet anser att det vore kostsamt för statskassan och ineffektivt för jobbskapandet. Miljöpartiet öppnar dock för riktade sänkningar inom vissa branscher, exempelvis lantbruk och livsmedelsproduktion.

Kärnkraften en ödesfråga

Tidöregeringen har lagt omfattande kraft på att bana väg för ny kärnkraft. Ett subventionspaket har klubbats i riksdagen, flera företag har visat intresse och en ansökan om statsstödsprövning har lämnats till EU-kommissionen. Frågan är hur en S-ledd regering skulle förhålla sig.

Miljöpartiet är kategoriskt emot Tidöplanerna. Partiledaren Daniel Helldén har varit tydlig med att partiet inte kan sitta i en regering som bygger ny kärnkraft. Socialdemokraterna är i grunden positiva till nya reaktorer men köper inte upplägget i alla delar. S vill i stället ha en bredare energipolitisk överenskommelse som även inkluderar stöd till havsbaserad vindkraft – något som också Miljöpartiet förespråkar. Det statliga energibolaget Vattenfall har kommit längst i planeringen och har redan valt reaktortyp. En ny regerings direktiv till bolaget blir avgörande för hur processen fortskrider.

Friskolorna – vinstfråga med juridisk sprängkraft

”Stoppa vinstjakten i skolan” är en av Socialdemokraternas viktigaste paroller i valrörelsen. Tidöregeringen har redan stramat åt möjligheterna att ta ut vinst från friskoleföretag, men S vill gå betydligt längre. Tillsammans med Vänsterpartiet och Miljöpartiet förespråkar S att skolor bara ska kunna drivas av kommuner eller icke-kommersiella aktörer som stiftelser och kooperativ.

Centerpartiet avviker även här. Partiet kan acceptera hårdare kvalitetskrav för att begränsa vinstutdelningen men ser inte aktiebolagen i sig som problemet – en hållning som ligger närmare Tidöpartiernas. Utöver de politiska motsättningarna skulle en utträngning av aktiebolagen bli juridiskt komplicerad och troligen förenad med betydande skadeståndskostnader.

Migrationspolitiken kan spräcka samarbetet

Socialdemokraterna har under mandatperioden legat nära Tidöregeringens strama migrationspolitik. Därmed skiljer sig S från V, C och MP, som ofta röstat emot regeringens förslag. Under striden om de så kallade tonårsutvisningarna blev avstånden tydliga. Alla fyra oppositionspartier krävde åtgärder, men C, V och MP gick längre och föreslog att en ventil i asylreglerna skulle återinföras – möjligheten att få stanna på grund av ”särskilt ömmande omständigheter”. Dit ville inte S gå.

Kravet kan dock återkomma i ett framtida regeringssamarbete. För C, V och MP lär det vara en förutsättning att migrationspolitiken faktiskt blir annorlunda efter ett eventuellt maktskifte. Förhandlingarna lär därmed bli både långa och komplicerade – och utgången är allt annat än given.