Oklara regler om förkryssade valsedlar är valfusk

Gränsen mellan tillåtet och otillåtet i valsammanhang är inte alltid så tydlig som många tror. Det visar den senaste tidens turbulens kring misstänkt valfusk med Vänsterpartiets valsedlar i Borlänge. I centrum står så kallade förkryssade valsedlar – valsedlar där någon redan har markerat en kandidat innan väljaren lägger den i kuvertet.

I svenska val kan väljaren själv kryssa en kandidat på partivalssedeln för att ge en personröst. Men när krysset sätts av någon annan än väljaren väcker det frågor om valets integritet. Joakim Nergelius, som bland annat forskar i konstitutionell rätt vid Örebro universitet, konstaterar att rättsläget är långt ifrån glasklart.

– Det är lätt att säga vad som är förbjudet och vad som är tillåtet. Men det finns ett antal fall däremellan som är mycket svårare att avgöra, säger han.

Nergelius uppger att han från början utgick från att förkryssade valsedlar inte är tillåtna. Men efter att ha tagit del av exempel från myndigheterna har han nyanserat bilden.

– Relativt många personer har hört av sig med exempel på att man har godtagit förkryssade valsedlar, där länsstyrelser och andra myndigheter har accepterat det.

I de aktuella fallen görs en distinktion mellan valsedlar som kryssats för hand och sådana som kryssats med maskin. Nergelius är kritisk till båda varianterna. Utgångspunkten i det svenska valsystemet, menar han, är att väljaren själv ska ta ställning till vilken kandidat hen vill stödja.

– Idén är ju att det är väljaren som ska ta ställning om man föredrar en viss kandidat eller inte. Det bryter definitivt mot hur valen är tänkta att gå till, säger han.

Om handlingen är brottslig beror enligt Nergelius på omständigheterna. En anledning till oklarheterna är att lagarna sällan har prövats. Det finns helt enkelt inte många tidigare fall att jämföra med.

– Det har i stort sett gått ganska hederligt och bra till i valen sedan lång tid tillbaka, och det är ganska hög tilltro till systemet, säger han.

Vid riksdagsval, regionval och kommunval gäller samma grundläggande principer. Valsedlarna ligger framme i vallokalen och väljaren väljer själv. Den som räknar rösterna ska kunna lita på att varje valsedel uttrycker väljarens egen vilja. När någon i förväg har satt ett kryss sätts den grundprincipen ur spel.

Även om förkryssade valsedlar hamnar i en juridisk gråzon är andra handlingar tydligt olagliga. Att betala en väljare för att rösta på ett visst sätt är uppenbart valfusk. Att skjutsa väljare till vallokalen är däremot inget problem i juridisk mening, medan att tvinga någon att rösta med våld naturligtvis är förbjudet.

Det misstänkta valfusket i Dalarna rör Vänsterpartiets valsedlar i Borlänge och har fått uppmärksamhet långt utanför Dalarna. Straffskalan för valfusk av det aktuella slaget sträcker sig till max sex månaders fängelse. Nergelius understryker att brottet inte bör avfärdas som obetydligt.

– Jag menar att det inte är helt bagatellartat, även om det är ett ganska lågt maxstraff. Särskilt inte om vi nu ska värna om den demokratiska processen, säger han.

Ärendet har också fått politiska följder. Nooshi Dadgostar har i en intervju med Dagens Nyheter kommenterat sin tystnad kring personer som är inblandade. Enligt uppgifter till DN ska en vänsterpartists personvalskampanj ha riktat in sig på missbrukare. Uppgifterna har satt fokus på hur partier och kandidater agerar i samband med personval, och på frågan om hur långt en kampanj får gå.

Fallet visar att det svenska valsystemet, som i hög grad bygger på förtroende, också har luckor. När oklarheter uppstår i gränslandet mellan tillåtet och otillåtet ställs både rättstillämpare och partier inför svåra bedömningar. Frågan är om dagens regler räcker för att skydda valens legitimitet – eller om det krävs tydligare lagstiftning för att undvika att liknande fall upprepas.