Ebba Andersson om vurporna: ”Mentala spärrar”

Förra säsongen blev en kamp mot både knä och huvud för Ebba Andersson. Den 29-åriga längdstjärnan i det svenska landslaget hade stora problem med högerknät, och hon pekar själv på att det var en avgörande orsak till att hon inte kunde hålla balansen. Det som började som en fysisk svaghet utvecklades till mentala spärrar, och flera uppmärksammade fall kom att prägla vintern.

Det mest spektakulära skedde under OS-längdskidorna i italienska Val di Fiemme. Där kastades Andersson runt i en våldsam volt i samband med stafetten. Hennes ena skida gick sönder, och det svenska laget missade guldet och fick till slut silver. Fallet var emellertid inte ensamt – hon ramlade ytterligare en gång under samma stafett och även i femmilen i Holmenkollen, den klassiska skidarenan utanför Oslo.

– Jag har framför allt försökt att släppa lite på de här mentala spärrarna som dök upp mer och mer under slutdelen av förra säsongen. Då kände jag att jag inte riktigt hade kontroll på knäet, säger Andersson.

Under sommaren har hon försökt vända utvecklingen. Med rullskidor under fötterna har hon bland annat utmanat sig själv i utförskörningarna för att komma till rätta med rädslan.

– Jag har försökt att tuffa till mig lite grann så gott jag kunnat på rullskidor. I alla fall så pass att jag fortfarande känner att jag har kontroll. Men framför allt just det här att inte mentalt drabbas av rädsla. För så var det ju lite när det blev en del fall som avlöste varandra i fjol.

Trots att knäet fortfarande gäckar henne har träningen under sommaren gått hyggligt. Däremot har hon fått begränsa löpningen, som annars brukar vara ett av hennes stora nöjen. Mycket av löpträningen har ersatts av cykling.

– Det är tråkigt att behöva klaga, men jag hade önskat att jag hade kunnat springa mer obehindrat. Jag springer lite, men det finns begränsningar för hur mycket, hur länge och i vilken terräng. Så 2,5 timme fjällöpning är inte aktuellt just nu, säger Andersson.

Förhoppningen är att begränsningarna inte ska påverka prestationen när den stora målsättningen för säsongen avgörs: VM i Falun i månadsskiftet februari–mars. Andersson är regerande världsmästare i skiathlon och på 10 kilometer, men det är femmilen som lockar mest. I Trondheim 2025 förlorade hon VM-guldet efter ett fall i sista uppförsbacken. Även om OS-guldet sedan blev en delvis revansch finns en känsla av att det finns mer att hämta.

– Jag vet att det finns två guld för mig att försöka försvara. Det kommer inte att bli lätt men jag kommer verkligen att ge det ett försök. Sedan är jag såklart revanschsugen på femmilen från förra VM. Även om jag fick en liten revansch på OS så finns det en liten lust kvar i mig att verkligen revanschera det fullt ut, säger hon.

Falun är en ort med starka skidtraditioner och har vid flera tillfällen arrangerat världsmästerskap. Ett hemma-VM innebär något extra för hela den svenska truppen, och för Andersson handlar vintermånaderna om att hitta rätt balans: låta knäet hålla, fortsätta bygga förtroende i nedförsbackarna och vara i toppform när tävlingarna väl avgörs.

Med sin meriterade status är Andersson en av de svenska åkare som väntas bära förhoppningarna i Falun. Frågan är om sommarens anpassade träning räcker för att undvika de fall som stört henne. Hon själv ser det som en process där det mentala är minst lika viktigt som det fysiska.

– Det viktigaste är att jag inte börjar tveka igen. Om jag kan känna mig trygg i åkningen så ska det mycket till innan det blir fel, säger Ebba Andersson.