Den svenska gruvnäringen står inför en historisk omsvängning. Aldrig tidigare har efterfrågan på de metaller som bryts i landet varit så stor, och aldrig tidigare har utmaningarna varit så många – från långa tillståndsprocesser till en allt hårdare klimatdebatt.
Kärnan i utvecklingen är den globala elektrifieringen. Koppar, litium, nickel, kobolt och sällsamma jordartsmetaller har blivit strategiska tillgångar i världsekonomin. Enligt International Energy Agency (IEA) kommer efterfrågan på kritiska mineral att öka med upp till 500 procent till 2040 om världen ska nå sina klimatmål. EU-kommissionen har uppskattat att unionen behöver tio gånger mer litium och fem gånger mer kobolt till 2030 jämfört med i dag.
Sverige har goda förutsättningar att möta en del av den efterfrågan. Landet svarar i dag för omkring 30 procent av EU:s totala produktion av järnmalm och har dessutom betydande fyndigheter av basmetaller, ädelmetaller och sällsamma jordartsmetaller. Enligt Sveriges geologiska undersökning (SGU) finns i norra Sverige några av Europas mest lovande mineraliseringar.
Bland företagen är det framför allt det statligt ägda LKAB som profilerat sig. Bolaget, som driver gruvorna i Kiruna och Malmberget, har under flera år arbetat med att utvinna fosfor och sällsamma jordartsmetaller ur gruvavfallet. Projektet, som fått namnet ReeCruiser, har tilldelats EU-medel och kan göra Sverige till en betydande leverantör av en resurs som i dag nästan helt kontrolleras av Kina. Kina svarar i dag för runt 60 procent av världens utvinning av sällsamma jordartsmetaller och hela 90 procent av förädlingen, vilket har gjort frågan till en geopolitisk hjärtefråga i Bryssel.
Även Boliden, med gruvor i bland annat Kristineberg, Garpenberg och Kankberg, har intensifierat prospekteringen. Bolaget är en av Europas största producenter av zink och har dessutom en omfattande verksamhet inom koppar, bly och guld. Kopparpriset har under de senaste åren legat på historiskt höga nivåer, drivet av efterfrågan från elbilsindustrin och kraftnätens utbyggnad. Analytiker på exempelvis Goldman Sachs har varnat för att marknaden kan gå mot ett strukturellt underskott inom några år.
Men den svenska modellen för gruvdrift sätts nu på prov. Kritik mot bristande sameråd, vattenpåverkan och utsläpp av kväve och tungmetaller har blivit vanligare. Konflikten i Kallak i Jokkmokks kommun har blivit en symbolfråga. Där har det brittiska bolaget Jokkmokk Iron Mines väntat i över tio år på ett regeringsbeslut om bearbetningskoncession. Samebyar och miljöorganisationer har motsatt sig gruvan med hänvisning till att den hotar viktiga renbetesmarker och opåverkade naturområden.
Regeringen har under senare tid gett tydliga signaler om att man vill komma till rätta med de långa handläggningstiderna. En utredning har föreslagit en ny minerallag som bland annat innebär tidsbegränsningar för tillståndsprocesser och ett stärkt tidigt samråd. Samtidigt har regeringen aviserat att man vill se en utökad mineralstrategi under 2025, med fokus på kritiska råmaterial.
Internationellt är utvecklingen likartad. USA:s Inflation Reduction Act har frigjort hundratals miljarder dollar till gruvprojekt i Nordamerika, och EU har följt efter med Critical Raw Materials Act. Lagen, som trädde i kraft i maj 2024, fastställer att minst 10 procent av unionens utvinning av kritiska mineral ska ske inom EU, att 40 procent ska förädlas inom unionen och att 25 procent ska komma från återvinning till 2030.
För Sveriges del innebär detta en dubbel utmaning. Å ena sidan måste gruvnäringen bli mer hållbar. LKAB har exempelvis satsat stort på vätgasbaserad järnreduktion i stålprojektet HYBRIT, tillsammans med SSAB och Vattenfall. Å andra sidan krävs en fortsatt hög utvinningstakt. Enligt branschorganisationen Svemin står gruvnäringen för cirka 25 000 direkta jobb och 100 000 indirekta arbetstillfällen i hela landet.
Det som händer under de närmaste åren blir avgörande. Efterfrågan på metaller lär inte minska – snarare tvärtom. Frågan är om Sverige kan upprätthålla en position som en av Europas viktigaste mineralproducenter utan att kompromissa med vare sig miljön eller de mänskliga rättigheterna. Debatten om gruvans framtid har bara börjat.
