Trumps domarkritik: Gav dem drömjobbet – röstar emot mig

Donald Trump utsåg tre av de nio domarna i USA:s högsta domstol under sin första mandatperiod. Nu vänder han sig mot dem i skarp ton och anklagar dem för att alltför ofta rösta emot honom – trots att han, som han själv uttrycker det, gav dem ”drömjobbet”. Utspelet är anmärkningsvärt, inte minst eftersom domstolen i dag har en konservativ majoritet som till stor del är ett resultat av just Trumps utnämningar.

De tre domarna är Neil Gorsuch, Brett Kavanaugh och Amy Coney Barrett. Gorsuch utsågs 2017, Kavanaugh 2018 och Barrett 2020. Tillsammans flyttade de domstolens balans till 6–3 i konservativ riktning, vilket fick omedelbara konsekvenser. Det mest uppmärksammade exemplet kom 2022, då domstolen upphävde den federala rätten till abort genom beslutet i Dobbs mot Jackson Women’s Health Organization. Beslutet hade varit otänkbart utan Trumps utnämningar.

Utnämningarna var politiskt omstridda. När Gorsuch nominerades gällde det en plats som republikanerna året före vägrat att låta Barack Obama tillsätta. Kavanaughs utfrågning 2018 präglades av anklagelser om sexuella övergrepp som han förnekade. Barrett utsågs med kort varsel strax före presidentvalet 2020, vilket kritiker menade var hyckleri mot bakgrund av republikanernas tidigare vägran.

Trots den politiska betydelsen har de tre domarna inte alltid ställt sig bakom Trump. Högsta domstolen gav visserligen Trump en stor seger i juli 2024 när den slog fast att presidenter har rätt till bred immunitet för handlingar som ingår i ämbetet. Men vid andra tillfällen har domarna gått emot honom. Ett tydligt exempel kom i januari 2025, då Högsta domstolen avslog Trumps begäran om att stoppa straffmätningen i New York i det så kallade tystnadspengamålet. Amy Coney Barrett röstade då med det liberala blocket, medan Gorsuch och Kavanaugh röstade för att ge Trump uppskov.

Trump har tidigare varit hård i sin kritik mot domare som gått emot honom. Han har kallat domare för ”politiska” och ”partiska” och har ifrågasatt hela rättsväsendets legitimitet. Men att han öppet kritiserar just de domare som han själv valt ut är ovanligt. Det visar hur starkt han förväntar sig lojalitet från institutioner som enligt grundlagen ska vara oberoende.

Juridiska experter har reagerat med oro. I USA är Högsta domstolens domare utnämnda på livstid och kan bara avsättas genom en riksrättsprocess. Deras uppdrag är att tolka lagen, inte att följa den president som utsett dem. När en president kräver tacksamhet från domare undergrävs den principen. Flera rättsvetare har påpekat att Trumps uttalanden kan öka den politiska polariseringen kring domstolen och minska förtroendet för rättsväsendet.

Samtidigt har förtroendet för domstolen redan sjunkit. En rad granskningar har visat att flera konservativa domare tagit emot lyxresor och gåvor från politiska givare, vilket lett till krav på bindande etikregler. Högsta domstolen antog 2023 en frivillig uppförandekod, men kritiker anser att den saknar verktyg för att utkräva ansvar. Trumps utspel riskerar att förvärra situationen, eftersom det ytterligare politiserar en institution som ska stå över partipolitiken.

Högsta domstolen har också blivit en allt viktigare politisk arena i USA. Beslut om abort, vapenlagar, invandring och myndigheters makt avgörs i allt högre utsträckning av domarna. Även näringslivet följer domstolens vägval, eftersom avgöranden om myndigheters makt och företags ansvar kan få omedelbara effekter på marknader. Det gör att Trumps kritik inte bara handlar om hans egna rättsprocesser, utan också om den bredare striden om domstolens roll. Konservativa grupper som länge arbetat för en konservativ domstol kan hamna i en besvärlig sits om deras politiske hjälte nu attackerar domare som de själva anser vara framgångsrika.

För Trump är utspelet samtidigt ett sätt att mobilisera sin väljarbas. Många av hans anhängare ser honom som en ledare som kämpar mot ett fientligt etablissemang. Genom att framställa Högsta domstolen som otacksam kan han stärka bilden av att han är omgiven av motståndare – även bland dem som han själv utsett på livstid.

Frågan är nu hur domstolen kommer att hantera de mål som ligger framför den. Flera av de rättsprocesser som pågår mot Trump kan komma att nå högsta instans. Då kommer just Gorsuch, Kavanaugh och Barrett att tvingas ta ställning igen. Om de fortsätter att följa lagen snarare än Trumps önskemål lär konflikten bara växa. Om de däremot i högre grad tar hänsyn till hans intressen, riskerar domstolens oberoende att ifrågasättas på allvar. Båda vägarna innebär en prövning för en institution som länge uppfattats som en av de mest stabila i det politiska systemet.